FI EN

Ny modell med tre forskningsråd – frågor och svar

Forskningsrådssystemet vid Finlands Akademi kommer att förnyas. Varför föreslås tre i stället för nuvarande fyra forskningsråd?

För att kunna identifiera nya vetenskapliga öppningar och på bästa sätt stödja mångvetenskaplig forskning behövs flexibilitet och en möjlighet att agera på ett mångsidigt sätt även när det gäller de olika vetenskapsgrenarnas kontaktytor. Därför kom Akademins styrelse i juni 2017 fram till att en övergång från fyra till tre forskningsråd även skulle minska barriärerna mellan de olika forskningsråden, utvidga deras verksamhetsområde, liksom främja nytänkande inom forskning med tanke på såväl forskningsrådens verksamhetsområden som de forskningsområden som faller mellan dem.

Vilka är de kommande tre forskningsråden?

Om riksdagen godkänner lagförslaget som gäller Finlands Akademi kommer Akademins forskningsråd från 1.1.2019 att vara forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö, forskningsrådet för kultur och samhälle och forskningsrådet för naturvetenskap och teknik.

Hur väljs medlemmarna till de nya forskningsråden?

Undervisnings- och kulturministeriet framför en begäran om att universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, vetenskapsakademier, ministerier, andra forskningsfinansiärer och vetenskapliga samfund lämnar in förslag och motivering av medlemmar till Akademins forskningsråd. Personer som uppfyller villkoren kan även nominera sig själva.

Kandidatnomineringen för perioden 2019–2021 har inletts den 5 mars och förslagen lämnas in till ministeriet senast 16.4.2018. Forskningsrådens mandatperiod är tre år. Information om Undervisnings- och kulturministeriets kandidatnominering finns på webben (på finska).

Hurdana uppgifter har medlemmarna i ett forskningsråd?

De viktigaste uppgifterna för medlemmarna i ett forskningsråd är att

  • slå fast forskningsrådets forskningspolitiska riktlinjer och planera rådets verksamhet
  • besluta om forskningsfinansiering och att följa utfallet av finansieringen
  • förutse utvecklingen av forskningsgrenar
  • delta i arbetet inom Akademins arbetsgrupper, akademiprogrammens styrgrupper och kommittén för forskningens infrastrukturer
  • att bedriva nationellt och internationellt samarbete med finansiärer och intressentgrupper.

Mer information om forskningsråden och forskningsrådsmedlemmarnas uppgifter finns på vår webbplats på sidan Forskningsråden.

Leder färre forskningsråd till att någon vetenskapsgren ägnas mindre uppmärksamhet när det gäller finansiering?

Forskningsrådens antal styr inte hur mycket finansiering Akademins styrelse årligen tilldelar varje forskningsråd att disponera över. I enlighet med Akademins årsklocka utarbetar styrelsen i september en plan för verksamheten och ekonomin för åren 2020–2023 när det gäller forskningsrådens finansieringsandelar samt beslutar på sitt möte den 6 november 2018 om de enskilda forskningsrådens forskningsfinansiering för år 2019.

När inverkar förändringen på forskarna och utlysningarna?

Akademin bör vara redo att tillämpa de nya förordningarna redan i samband med utlysningen i september 2018 ifall riksdagen beslutar att ändra lagen om Finlands Akademi och statsrådets förordning fastställer en övergång till modellen med tre forskningsråd från början av år 2019. I praktiken skulle det här innebära att sökande kan rikta sina ansökningar till forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö, forskningsrådet för kultur och samhälle eller forskningsrådet för naturvetenskap och teknik. Utlysningstexten publiceras i början av juli.

Hur vet man till vilket forskningsråd ansökan framöver ska riktas?

När en forskare ska välja ett lämpligt forskningsråd är det bra att granska forskningsrådens verksamhetsområden ur ett brett perspektiv och samtidigt notera att när ansökan lämnas in kan sökande i e-tjänsten fortfarande välja fem forskningsområden som bäst beskriver den egna forskningen. Läs mer om indelningen av verksamhetsområden enligt modellen med tre forskningsråd.

Vi ordnar den bästa möjliga utvärderingen för alla ansökningar och varje ansökan utvärderas av den panel som är bäst lämpad med tanke på innehåll och forskningsområden. Forskningsrådet fattar alltid beslut med hänsyn till olika traditioner och utvärderingspraxis inom de olika vetenskapsgrenarna. Vi kommer även att fortsätta det utvärderingssätt som redan nu är i bruk, det vill säga om det behövs kan ansökan utvärderas i forskningsrådens gemensamma panel.

Kommer även ansökningarnas utvärderingspraxis att ändras?

Vi testar som bäst olika modeller där panelerna utöver att utvärdera ansökningarna även rangordnar ansökningarna. Forskningsrådens befogenheter kommer dock inte att minska utan de fattar även framöver beslut utifrån fastställda linjedragningar och resultaten av utvärderingarna. Precis som idag får sökande en beskrivning av de väsentliga motiveringarna som ligger till grund för beslutet i fråga.

På ansökningar om fleråriga forskningsbidrag ber vi vanligtvis ett skriftligt utlåtande av en vetenskaplig expertpanel eller åtminstone två utomstående skriftliga utlåtanden av sådana enskilda forskare som är välrenommerade vetenskapsidkare inom sina respektive områden. Beroende på finansieringsinstrumentet är det forskningsråden, rådet för strategisk forskning (RSF), kommittén för forskningens infrastrukturer eller Akademins olika sektioner som fattar finansieringsbesluten.

Senast ändrad 20.4.2018
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »