Datahanteringspolicy för forskningsinfrastrukturer

Forskningsinfrastrukturen måste ha en policy för datahantering som ger vägledning till ägare, personal och användare och säkerställer korrekt hantering av både administrativa data och forskningsdata.

Forskningsinfrastrukturen bör också ha tydliga instruktioner om hur och var de producerade data kan lagras under en rimlig tidsperiod och hur uppgifterna kan göras tillgängliga för granskning och (åter)användning. De forskningsdata som infrastrukturen tar fram ska överensstämma med FAIR-principerna, dvs. de ska vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och återanvändbara (Re-usable). Dessutom bör men följa principerna om ansvarsfullhet (pdf) och datasäkerhet.

Vid behov bör du också konsultera din organisations riktlinjer för datahantering.

Svara endast på de frågor som är relevanta för forskningsinfrastrukturen.

Datahanteringspolicyns längd är högst fem sidor.
Pappersstorlek är A4.
Typsnittet är Calibri/Carlito 12 pt.
Radavståndet är 1.
Marginalerna är 20 mm.
Texten justeras till vänster.
Använd inte styckeindrag.
Texten i tabeller och bilder måste vara minst 10 pt.
Skriv texten i en kolumn.

1. Allmän beskrivning av forskningsinfrastrukturens administrativa data

Vilka administrativa data behandlas i infrastrukturen?
Vilka administrativa personuppgifter (t.ex. användarnamn, kontaktuppgifter) behandlas i infrastrukturen?
- Ange en länk till organisationens/organisationernas eller infrastrukturens integritetspolicy som förklarar hur infrastrukturen behandlar administrativa personuppgifter.
- Hur definieras roller och ansvar för användningen av administrativa personuppgifter om det rör sig om en infrastruktur med flera organisationer?

2. Allmän beskrivning av forskningsmaterial som hanteras vid infrastrukturen

Obs. I det här avsnittet rekommenderar vi att du presenterar en del av informationen till exempel i tabell- eller grafiskt format.

Vilka typer av forskningsdata, t.ex. numeriska värden, bilder och texter, behandlas i infrastrukturen? Vilka är de vanligaste filformaten?
Vilka är källorna till forskningsdata?
Om forskningsdata från olika källor kombineras för att bilda en större uppsättning, ange detta och förklara hur det görs.

3. Iakttagande av etiska principer och lagstiftning vid personuppgifter eller känsliga forskningsdata

Obs. Detta avsnitt får lämnas tomt om infrastrukturen inte hanterar personuppgifter eller känsliga forskningsdata (t.ex. hälso-, genetiska eller personuppgifter, lokalisering av hotade arter eller andra skyddsåtgärder eller affärshemligheter).

Hanterar infrastrukturen personliga forskningsdata?
- Ange en länk till integritetspolicyer som förklarar hur personliga forskningsdata behandlas.
- Hur definieras roller och ansvar för tillgång till personliga forskningsdata om det rör sig om en infrastruktur med flera organisationer?
- Om användaren behöver tillstånd för att samla in data, kontrollerar infrastrukturen detta?
Hanterar infrastrukturen känsliga forskningsdata?

4. Avtal om tillgång till forskningsdata

Vad har överenskommits om åtkomsträttigheter, t.ex. åtkomst till befintliga data, äganderätt, immateriella rättigheter, konsolidering av filer, delning, administrativ användning, tillgång, användning för utbildning och information samt förstöring?
Har infrastrukturen avtalsdokument för tillträdesrättigheter? Om inte, överväg att göra sådana.
Hur ska användaren hänvisa till forskningsinfrastrukturen?

5. Dokumentation och metadata

Vilka verktyg och riktlinjer (t.ex. OpenAIRE:s riktlinjer för dokumentation) tillhandahåller infrastrukturen för dokumentation av forskningsdata eller insamling av metadata? Om möjligt, ange länkar till dokumentationsanvisningar.
Hur hanterar och styr infrastrukturen kvalitetskontroller, såsom automatiserad datavalidering eller manuella kontroller, för att säkerställa uppgifternas kvalitet, samstämmighet och integritet?
Använder infrastrukturen rekommenderade metadatastandarder eller README-filer eller andra riktlinjer för dokumentation? Vilka disciplinspecifika ordlistor eller klassificeringar rekommenderar eller kräver infrastrukturen för metadata?
Tillhandahåller infrastrukturen unika och beständiga identifierare (PID) (t.ex. DOI, URN) för data, register eller andra digitala objekt? Eller vilka tjänster använder infrastrukturen för att tillhandahålla dem?

6. Åtkomstkontroll, säkerhetskopiering, lagring och förstöring av administrativa data och forskningsdata

Vem ansvarar för att övervaka åtkomsten till infrastrukturens data, och hur övervakas den?
Uppskatta grovt hur mycket forskningsdata som produceras eller tas emot av infrastrukturen under en viss period (t.ex. dagligen, månadsvis, årsvis). Använd GB, TB eller andra enheter.
Erbjuds användarna säkerhetskopiering eller instruktioner om säkerhetskopiering?
Vilken typ av datalagringstjänster erbjuder eller rekommenderar infrastrukturen?
- Hur länge lagras data, och erbjuder infrastrukturen långtidslagring? Eller rekommenderas det att användaren själv långtidslagrar uppgifterna?
Har infrastrukturen eller dess värdorganisation förfaranden eller rekommendationer för förstöring av data (när och hur)?

7. Tillgång till forskningsdata och/eller metadata

Beskriv kort de handlingsplaner som infrastrukturen eller dess värdorganisation har infört för att främja öppna forskningsdata.
Motivera om forskningsdata eller delar av dem inte kan göras fritt tillgängliga.
Har infrastrukturen eller dess värdorganisation riktlinjer för användare om hur och var de ska göra forskningsdata eller metadata tillgängliga?
Vilken licens eller vilka licenser (t.ex. CC-licenser) rekommenderar eller kräver infrastrukturen eller dess värdorganisation för att göra informationen tillgänglig?