Forskarkarriärens steg
Har den klassificering av arbetsuppgifter enligt forskarens olika karriärsteg (kompetensnivåkod) som används i specifikationen över årsverken i Akademins utbetalning ändrats på något sätt?
Det grundläggande innehållet i klassificeringen och antalet kategorier har inte ändrats, men nu uppmärksammas en konsekvent användning och tillämpning av klassificeringen. I de system som används för utbetalning har den verbala beskrivningen av karriärstegen tidigare varit delvis ofullständig. I vissa system anges också karriärstegen i en ologisk ordning.
Kan man i specifikationen av årsverken klassificera uppgifter enligt forskarkarriärsteg utifrån titeln i Akademins finansieringsbeslut?
Nej, eftersom det är fråga om en klassificering av forskningsorganisationens uppgifter i enlighet med organisationens policy och Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer.
Karriärstegsklassificeringen för en person som arbetar med i ett akademifinansierat projekt kan ändras under projektets gång, till exempel om en person som tidigare arbetat i ett akademiprojekt som doktorand (nivå I) avlägger doktorsexamen och rekryteras till samma projekt som forskardoktor (nivå II). Förändringen bör också återspeglas i utbetalningens specifikation över årsverken.
Universiteten bör följa samma principer när de klassificerar sina karriärsteg för forskare som de följer i Undervisnings- och kulturministeriets årliga insamling av personaldata.
Vilket steg av forskarkarriären motsvarar en anställning som akademiforskare?
Anställningen som akademiforskare placeras ofta på karriärsteg III, baserat på anställningens innehåll (se även tabellen). Om organisationens egen klassificering av arbetsuppgifter skiljer sig från denna, kommer organisationens egen klassificering att användas.
Vilket steg av forskarkarriären motsvarar en anställning som akademiprofessor?
Anställningen som akademiprofessor klassificeras i regel till karriärsteg IV, baserat på de mål som ställts upp för sökanden (se även tabellen). Om organisationens egen klassificering av arbetsuppgifternas kravnivå skiljer sig från denna, används organisationens egen klassificering.
På vilket karriärsteg placeras s.k. tenure track-anställningar?
Det finns olika typer av tenure track-anställningar, så de kan placeras på nivå II, III eller IV i forskarkarriärsystemet, beroende på organisationens klassificering.
Vilka uppgifter faller inom kategorin ”övriga”, dvs. forskningens stödpersonal?
Till uppgifter som faller inom forskningens stödpersonal kan kategoriseras
- forskningsstödjande uppgifter
- stödpersonal för undervisning och forskning vid universitet
- alla andra uppgifter som enligt organisationens policy inte klassificeras till stegen I–IV.
Kategorin stödpersonal för forskning bör dock inte vara en ”dumpningsplats” för projektpersonalens uppgifter.
Hur kan vår organisation definiera forskarens karriärsteg för jobbtitlar om karriärstegsklassificeringen inte annars används i vår organisation?
I tabellen nedan ges exempel på typiskt innehåll, utbildningsnivå och yrkestitlar för olika karriärsteg. Forskarkarriärsteget är en egenskap av personens anställningsförhållande.
Innehållet i tabellen bygger på rapporten Forskarkarriär med fyra nivåer, som publicerats av Undervisnings- och kulturministeriet och som innehåller en mer detaljerad beskrivning av forskarkarriärens steg, och på ministeriets riktlinjer för den årliga insamlingen av data om universitetspersonal.
Exemplen på titlar omfattar dock inte alla de titlar som används vid forskningsorganisationer. Det kan också finnas skillnader mellan forskningsorganisationer när det gäller innehållet i uppgifterna och den utbildning som krävs.
Tabell. Klassificering av arbetsuppgifter enligt forskarens olika karriärsteg (kompetensnivåkod) som används i specifikationen över årsverken i Akademins utbetalningar.
Forskarens karriärsteg |
Uppgiftens innehåll |
Utbildning som krävs |
Exempel på titlar |
Steg I |
Uppgiften innebär ofta att man avlägger en doktorsexamen. (Kan även omfatta uppgifter där personens forskning inte är relaterad till en doktorsexamen). |
I regel högre högskoleexamen |
doktorand yngre forskare projektforskare |
Steg II |
Uppgifterna är självständiga forsknings- och/eller undervisningsuppgifter där personen är ansvarig för planering och genomförande. Personen i fråga har redan en mer ansvarsfull ställning inom forskargruppen. |
I regel doktorsexamen |
forskardoktor äldre forskare universitetslektor |
Steg III |
Uppgifterna är mycket mer självständiga och ansvarsfulla än de på det andra steget. De omfattar lednings- och organisationsansvar samt ett ökat finansiellt ansvar. I rollen ingår också att ansvara för andra människors verksamhet. |
I regel doktorsexamen |
akademiforskare specialforskare klinisk lärare universitetslektor universitetsforskare |
Steg IV |
Arbetsuppgifterna är mycket omfattande och krävande. Uppgifterna omfattar planering, samordning och ledning av mycket stora projekt (t.ex. stora internationella forskningsprojekt). Personerna i fråga har en betydande inverkan på forskningssystemet som helhet. |
I regel doktorsexamen |
professor akademiprofessor forskningsprofessor forskningsdirektör |
Forskningens stödpersonal (andra uppgifter än de i steg I−IV) |
Forskningsstödjande uppgifter |
|
forskningsassistent stödpersonal för undervisning och forskning vid universitet |