Från idéer till lösningar – anvisningar om planen för nyttiggörande av forskning
På den här sidan finns anvisningar om hur man utarbetar planen för nyttiggörande av forskning i utlysningen Från idéer till lösningar – finansiering för nyttiggörande av forskning samt definitioner av centrala begrepp.
I utlysningen bedöms potentialen för utnyttjandet av forskningsresultaten och projektets genomförbarhet. I planen för nyttiggörande av forskning bör man förklara det ekonomiska eller andra samhälleliga genomslaget som projektet kan ha på längre sikt. Huvudfokus i planen bör ligga på att beskriva den process i vilken forskningen kommer att utnyttjas. Projekten har redan gått vidare från vetenskaplig forskning, så vetenskaplig forskning finansieras inte inom ramen för denna utlysning.
Begrepp, definitioner och anvisningar
Annat samhälleligt genomslag = utnyttjande av forskningsresultat för att ta fram nya icke-kommersiella lösningar som förbättrar kapaciteten, funktionen och välbefinnandet hos individer, gemenskap och samhället, eller som bidrar till målen för hållbar utveckling. Genomslagsmålet kan till exempel vara att stödja beslutsfattande, stödja beteende- och kulturförändringar eller utveckla färdigheter och tjänster. Projektmålen kan t.ex. vara en databas, ett material, en färdplan, ett scenario eller en modell, en policyguide eller ett verktyg, en intervention eller en rådgivningstjänst.
Resultat = en kvantifierbar materiell sak såsom ett verk, ett material, en anordning, en maskin, ett läkemedel, en vara eller ett läromedel eller en immateriell sak såsom en webbplats, ett digitalt material, ett spel, en app eller en tjänst. Resultatet kan vara en kommersiell produkt eller så kan projektet också syfta till att producera en icke-kommersiell produkt, till exempel en kollektiv nyttighet.
Produktifiering = processen att utveckla eller ändra en process, praxis, modell, färdighet, produkt eller tjänst osv. Produktifiering kan handla om att specificera syftet med en produkt eller tjänst, målgruppen, de fördelar som ska uppnås, de resurser som behövs, kostnaderna eller kvalitetskraven. Produktifieringsprocessen har flera steg, som ofta delvis överlappar varandra. Produktifiering kan syfta till att kommersialisera ett resultat i syfte att föra ut en ny eller förnyad produkt, produktionsmetod eller tjänst på marknaden. Det finns också flera steg i kommersialiseringsprocessen, såsom idé- och produktskydd och tekniköverföring samt kund- och marknadsanalys.
Samarbetspartner = de personer/aktörer som deltar i utvecklingen av projektet
Målgrupp/användargrupp = den grupp människor till vilka projektets avsedda effekter riktas
Intressent = relevanta andra aktörer i verksamhetsmiljön, dvs. alla de aktörer som projektet interagerar med, som påverkar dess verksamhet och som påverkas av dess verksamhet. Intressenterna kan vara individer, grupper eller organisationer.
Vägen till nyttiggörande av forskningsresultat
- Vilken är det avsedda långsiktiga genomslaget av forskningsresultatens nyttiggörande som projektet anses ha, och till vilket skede av vägen till nyttiggörandet söks finansieringen?
- Vilka är de konkreta effekter som man försöker uppnå i projektet?
- Vilken typ av resultat/produkt siktar projektet på?
- Vilka ytterligare åtgärder har planerats för att främja/produktifiera/kommersialisera genomslaget och hur de kan genomföras (t.ex. ytterligare finansiering, ytterligare utveckling och testning)?
- Vad kommer att ha förändrats när projektet når sina mål, och vilka blir de långsiktiga samhälleliga effekterna av nyttiggörandet av forskningsresultaten?
Tillgängliga beskrivningar av tekniska eller samhälleliga beredskapsnivåer, såsom Technology Readiness Levels (TRL) i Horisont Europa (Enspire) och Societal Readiness Levels (SRL) (Innovation Fund Denmark), kan användas för att beskriva vägen till nyttiggörandet. De projekt som finansieras inom ramen för bidragsformen Från idéer till lösningar – nyttiggörande av forskning ligger nära vetenskaplig forskning, men befinner sig längre fram på vägen mot nyttiggörandet än vetenskaplig forskning. Projekten bör sträva efter att uppnå en beredskapsnivå på minst 3–4 i slutet av projektet.
Uppföljning av projektets effekter
Projektets framsteg och effekter kan följas och verifieras med hjälp av kvantifierade mål och indikatorer. De kan också följas och verifieras med hjälp av kvalitativa metoder. Uppföljningsmetoderna bör väljas med hänsyn till projektets karaktär.
Kvantitativa indikatorer omfattar resultat, organiserade evenemang och deras deltagare, antal användare osv.
Kvalitativa sätt att verifiera effekter inkluderar att beskriva i ord, till exempel hur man fastställer
- uppnåendet av de milstolpar som definierats i projektet
- testets eller experimentets framgång
- den ökade medvetenhet som projektet genererat
- användarnas engagemang i projektets mål
- målgruppernas ägarskap i projektet efter dess slutförande.
