Tilläggsfinansieringen för forskning i statens tilläggsbudget är välkommen. På våren beviljade riksdagen totalt 91 miljoner euro för utdelning via Finlands Akademi. På grund av den strama tidtabellen infaller utlysningarna delvis under sommaren.

Vikten av vetenskaplig kunskap i beslutsprocesserna har varit ett återkommande diskussionsämne, men ganska ofta ur ett principiellt perspektiv. Den gångna våren har erbjudit en viktig möjlighet att konkretare se hur stor vetenskapens betydelse för samhället faktiskt är. Den exceptionella situationen har i bred skala också synliggjort den vetenskapliga kunskapens natur som en självkorrigerande kollektiv aktivitet baserad på sakkunnigbedömning, peer review.

Tilläggsfinansiering till forskning i vaccin och läkemedel mot covid-19, krisberedskap och försörjningstrygghet samt klimatförändringen

På våren beviljade riksdagen i statens tredje och fjärde tilläggsbudget totalt 91 miljoner euro i tilläggsfinansiering för utdelning via Finlands Akademi.

Forskning av internationell klass är på många sätt avgörande då man vill förutse och finna lösningar på samhällets utmaningar, något som framträder i de teman som slagits fast för dessa tilläggsfinansieringar av engångsnatur, men också i satsningarna för att uppnå målen i Finlands nationella färdplan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Tematisk finansiering har beviljats för forskning i vaccin och läkemedel mot covid-19 (tredje tilläggsbudgeten vars finansieringsbeslut redan har fattats) och forskning i krisberedskap och försörjningstrygghet (fjärde tilläggsbudgeten). I planen för den offentliga ekonomin beviljas därtill finansiering för forskning i klimatförändringen 2021, och med utgångspunkt i planen har Akademin precis offentliggjort en Utlysning för forskning på systemnivå om begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Finansieringsbesluten fattas i början av 2021.

FUI-färdplanen verkställs i tre utlysningar

Den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet konstaterar att konkurrenskraften och välfärden i Finland ska byggas på kompetens, forskning och innovationer. För att Finland ska ta sig ur de undantagsförhållanden som pandemin orsakat och klara sig i den globala konkurrensen krävs produktion av ny information, innovationer som medför nytta och mervärde för samhället samt kompetens på hög nivå.

För att stärka och bredda kompetensspetsarna och öka deras genomslagskraft måste man enligt färdplanen samla forskningen och de nätverk som tillgodogör sig denna till större kompetenscentrum och ekosystem.

Då färdplanen utarbetades och då den nu implementeras har Akademin fört regelbundna samtal med Business Finland om enskilda finansieringsformer och den helhet de tillsammans bildar.

Den fjärde tilläggsbudgeten i år riktar finansiering till implementeringen av FUI-färdplanen, särskilt finansieringsformer kring partnerskap: flaggskepp, forskningsinfrastrukturer och partnerskapsnätverk. Utlysningarna för dessa har precis publicerats.

Flaggskeppen är redan i sig kompetenscentrum och betydande aktörer inom sina respektive ekosystem. Den nya finansieringen riktas till starka forsknings- och kompetenscentrum som aktivt samarbetar med näringslivet och eventuellt även andra aktörer.

Bygget av kompetenscentrum och ekosystem och utvecklingen av deras verksamhet stöds också med specialfinansiering till partnerskapsnätverk för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Temat har också lyfts fram exempelvis i Akademins rapporter om vetenskapens tillstånd, och det är fint att det nu också kan finansieras.

Målet med utlysningen Forskningsinfrastrukturer som samarbetsplattformar är att stärka och utveckla en omfattande och mångsidig användning av forskningsinfrastrukturer. På så vis stöds också bygget av kompetenscentrum och högklassiga ekosystem. Utlysningen stöder samtidigt motsvarande mål i strategin för de nationella forskningsinfrastrukturerna 2020–2030 (pdf, på finska).

Ett gemensamt mål för de ovannämnda tre utlysningarna är att intensifiera samarbetet mellan högklassig forskning och näringslivet. På grund av tidskraven i tilläggsbudgeten infaller ansökningstiden för dessa finansieringsformer tyvärr under sommaren.

Å andra sidan: att på en och samma gång väga tre närbesläktade finansieringsformer och den egna organisationens strategiska prioriteringar mot varandra kan bidra till större systematik i ansökningen. Då ansökningstiderna går ut i början av september kan vi organisera en högklassig sakkunnigbedömning och fatta finansieringsbesluten inom den utsatta tiden.

Snabba utlysningar – med respekterande av Akademins grundläggande principer

På grund av omständigheter med både direkta och indirekta kopplingar till pandemin genomför Finlands Akademi i år talrika specialutlysningar med kortare tidtabell än normalt. I samtliga utlysningar följer vi våra grundläggande principer, internationell sakkunnigbedömning och därpå baserade beslut.

Då vi den 5 maj fick veta att statsrådet i år beviljar Akademin en tilläggsfinansiering av engångsnatur på totalt 81 miljoner euro började vi omedelbart diskutera vilka faktorer som är de allra viktigaste i planeringen.

Aspekter som särskilt betonades var ändamålsenlig användning av finansieringen, vikten av att inkludera sökandenas perspektiv som en del av planeringen, så lång beredningstid som möjligt åt sökandena, bästa möjliga villkor för sakkunnigbedömningen, organisering av beslutsprocesserna samt tillräckliga personalresurser för själva utlysningarna som sker på tröskeln till sommaren.

Att anslagen enligt statsrådets förslag och riksdagens beslut kan börja användas redan i år satte en klar tidsgräns för när på hösten finansieringsbesluten senast ska fattas.

De nu publicerade utlysningarna är ett resultat av en mycket intensiv beredningsprocess. I finansieringsformer som kan sökas av organisationer har vi hört representanter för universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut, i finansieringsformer som kan sökas av forskningsgrupper har vi hört enskilda forskare och andra aktörer.

För närvarande bereds specialfinansieringen för forskning om krisberedskap och försörjningstrygghet. Finansieringen riktas till forskningsgrupper och konsortier med flera forskningsgrupper.

Till alla som kommenterat beredningen av utlysningarna vill vi rikta ett varmt tack för goda förslag som haft ett stort inflytande på hur utlysningarna utformats.

Till sist: också höstutlysningen och utlysningen för spetsforskningsenheter har redan publicerats

På hösten kan också Akademins traditionella finansieringsformer sökas, och septemberutlysningen 2020 har redan publicerats. Som vanlig gäller utlysningen finansiering av forskardoktorer, akademiforskare, akademiprojekt, kliniska forskare och forskning inom gymnastik- och idrottsvetenskaper. Dessutom utlyses ett pilotprojekt för finansieringssamarbete inom teknisk forskning med Norges vetenskapsråd. Också utlysningen inom det följande programmet för spetsforskningsenheter 2022–2029 öppnas på hösten.

Riitta Maijala, överdirektör för forskning  
@RiittaMaijala