Då de beslutande organen vid Finlands Akademi bereder och fattar finansieringsbeslut spelar både ansökningar och internationella experters bedömningsutlåtanden en central roll. Vad avses med bedömning av ansökningar i Akademins olika finansieringsmöjligheter? Och hur ska bedömningen utvecklas så att den motsvarar de förändringar i vetenskapen och bedömningspraxis som pågår också globalt?

Kollegial granskning av ansökningar är en grundläggande del av beredningen av Finlands Akademis finansieringsbeslut och slutligen av all Akademins verksamhet. Akademin finansierar forskning och stöder forskare i olika karriärskeden samt utvecklar forskningsmiljöer genom flera olika bidragsformer. Bedömningen ska stå i proportion till målen för varje bidragsform. Bedömningen ska vara ändamålsenlig med tanke på bidragsformen och dess särdrag. Därtill inverkar Akademins åtaganden på strategisk nivå, såsom främjandet av ansvarsfull vetenskap, på bedömningen av ansökningar inom alla finansieringsmöjligheter.

Akademins bedömningsprocess grundar sig på kollegial granskning

Vid beredningen av finansieringsbeslut är kollegial granskning ett speciellt drag jämfört med andra finländska förfaranden för beviljande av statsunderstöd. Det bedömningsförfarande som Finlands Akademi använder baserar sig på internationell kollegial granskning (peer review), som utnyttjas i stor utsträckning. Kollegial granskning är bedömning där en grupp av bedömare som är verksamma i en liknande omgivning bedömer ett eller flera objekt som organisationen i fråga valt ut.

I Akademins bedömningsprocess är det expertpaneler som fungerar som bedömningsgrupper. Panelerna består av internationella experter från olika forskningsområden. Syftet med internationell bedömning är att undvika uppkomsten av omedveten partiskhet och jäv. Eftersom det finländska forskarsamfundet är mycket litet skulle partiskhet och jäv kunna utgöra hot om bedömningen ordnades endast med hjälp av inhemska sakkunniga. Genom den internationella bedömningen är målet också att säkerställa att ansökningarna bedöms i förhållande till forskningens globala nivå.

Vid den kollegiala granskningen bildar expertpanelerna en helhetssyn på de ansökningar som bedöms. Syftet med de bedömningspaneler som Akademin ordnar är att identifiera de vetenskapligt mest ambitiösa och lovande forskningsprojekten och därigenom erbjuda viktigt stöd för beredningen av finansieringsbeslut.

I vissa finansieringsinstrument som koncentreras på det finländska samhället, såsom finansieringen av strategisk forskning, kan man i panelerna också utnyttja inhemska experter på forskningens genomslag.

Panelerna kan dessutom utnyttja separata utlåtanden från enskilda sakkunniga, om panelerna behöver ytterligare åsikter om vissa ansökningar. I den slutliga bedömningen använder Akademin en bedömningsskala med sex steg (1–6). Panelerna vid höstens utlysning rangordnar dessutom ansökningarna. Expertpanelen sammanställer slutligen sina synpunkter om ansökningarna till bedömningsutlåtanden. Expertpanelernas bedömningsutlåtanden och ansökningarna fungerar som ett centralt material för beslutsfattarna i beredningen och verkställandet av finansieringsbesluten. Ur utlåtandena får de sökande också respons på sina ansökningar.

Bedömningen anpassas till bidragsformernas olika mål

Den forskningsfinansiering som Akademin delar ut kan indelas i tre kategorier som skiljer sig åt i fråga om mål och typ: forskarbaserad finansiering, organisationsbaserad finansiering och tematisk finansiering. Målen för bidragsformen påverkar bedömningskriterierna och hur bedömningen ordnas. Till exempel i tematiska programutlysningar omfattar kriterierna för den vetenskapliga bedömningen förutom kvalitet också ansökningarnas lämplighet för programmet i fråga.

De viktigaste kriterierna med vilka forskningsplanerna bedöms är forskningens vetenskapliga kvalitet, innovativitet och nyhetsvärde samt dess genomslag i forskarsamhället. Det högsta betyget 6, dvs. ”outstanding”, i skalan för den vetenskapliga bedömningen berättar att forskningen är exceptionell i fråga om nyhetsvärde och innovativitet. Forskningen med högsta betyg anses ha möjligheter att främja vetenskapen också på internationell nivå. Andra kriterier för bedömningen av vetenskapliga meriter är sökandens eller forskningsgruppens kompetens att genomföra projektet, forskningsplanens genomförbarhet, forskningens och samarbetsnätverkens kvalitet samt forskarnas rörlighet och forskarutbildning.

Genomslagskraften granskas på bred front inte bara med tanke på vetenskapligt genomslag utan också med tanke på samhälleligt genomslag i enlighet med finansieringens mål. Till exempel vid tvåstegsutlysningen för strategisk forskning fästs särskild uppmärksamhet vid identifieringen av potentialen för samhälleligt genomslag. I det andra utlysningssteget sammanträder utöver expertpanelen för vetenskaplig kvalitet också en panel för bedömning av samhällelig relevans. Med hjälp av relevanspanelen kan man vid beredningen producera värdefull information för dem som fattar finansieringsbesluten om möjligheterna att producera forskningsrön som har samhällelig inverkan.

I vissa bidragsformer, såsom organisationsbaserade och tematiska bidragsformer, är det också möjligt att utnyttja direkt växelverkan med sökande. Till exempel vid den kollegiala granskningen av ansökningar om finansiering inom flaggskeppsprogrammet stöds bedömningen genom intervjuer med nyckelpersoner i de ansökande organisationerna.

Bedömningen av höstens ansökningar förnyas

Bedömningen av ansökningar som inlämnas till höstens stora utlysning ska förnyas utifrån den respons som Akademin samlat in. Bakom reformen ligger en strävan att öka den tid som panelerna har till sitt förfogande för att behandla de bästa ansökningarna och rangordna dem. I sin respons har bedömarna starkt lyft fram önskemål om att mer uppmärksamhet och tid ska ägnas åt behandlingen av de mest konkurrenskraftiga ansökningarna. Det ökande antalet ansökningar vid höstens utlysning kräver en effektivare tidtabell för distansmötena och således också en utveckling av bedömningen.

I och med att bedömningen av höstutlysningens ansökningar förnyas kommer expertpanelerna i fortsättningen att diskutera ingående vid panelmötena om ansökningar som har fått preliminärt betyg 5 (excellent) eller 6 (outstanding) av minst en bedömare. Eftersom de ansökningar som fått bifall i huvudsak får betygen 5–6, kan experterna allt bättre koncentrera sig på bedömningen av de mest konkurrenskraftiga ansökningarna. Panelmedlemmarna har dock fortfarande möjlighet att på basis av utkasten till utlåtanden väcka diskussion om ansökningar som varit mindre framgångsrika, om detta anses nödvändigt med tanke på bedömningen.

Reformen förtydligar och förenhetligar också panelbedömningen och utlåtandena i fråga om ansökningar som fått betyget 1–4. När det gäller det slutliga betygen införs i reformen en skala med fyra steg, där alla ansökningar som hamnar under betyget 4 (good) klassificeras inom nivån 1–3 (fair to insufficient). Även efter reformen får varje sökande fortfarande ett panelutlåtande om sin ansökan.