Konstens andel och verbaliseringen av konst i ansökningarna om konstnärlig forskning väcker diskussion bland aktörerna inom branschen. Ofta utgör genomslagskraft och förnyelse centrala element i den konstnärliga forskningen. Men vilken kvalitet bedöms, forskningens eller konstens – eller kanske bådadera? Finlands Akademi och stiftelserna har olika kriterier för finansieringen, och de finansieringsformer som erbjuds kompletterar varandra.

"Konstnärlig forskning samt ansökningskriterier som sätts upp av Finlands Akademi och stiftelserna". I februari 2021 samlades en grupp representanter för universitet, stiftelser och Finlands Akademi för att begrunda dessa frågor. Utgångspunkten för diskussionsmötet var att den konstnärliga forskningen är forskning och att konstnärsforskare ska kunna ansöka om finansiering för sina forskningsprojekt från såväl Finlands Akademi som stiftelser – vilket också har skett.

Enligt definitionerna finansierar Finlands Akademi vetenskaplig och konstnärlig forskning. I termen "konstnärlig forskning" upplevs ordet "konstnärlig" lätt som motsats till "vetenskaplig". Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi har läst igenom ansökningar om konstnärlig forskning och ville med hjälp av mötet aktivera diskussionen om ansökningarna och ansökningsprocesserna samt ta upp vilka skillnader det finns mellan kriterierna som satts upp av stiftelserna och Finlands Akademi. Efter Akademins och stiftelsernas introduktioner väcktes en livlig diskussion kring temat. I följande stycken återger jag kontentan av diskussionen.

I konstnärlig forskning är det svårt att verbalisera kroppsliga upplevelser och kunskaper

I konstnärlig forskning har kroppsliga upplevelser och kunskaper betydelse, men det kan även för den skapande personen vara problematiskt att bli helt medveten om dessa, och av denna anledning kan det vara till och med mycket svårt att förmedla upplevelsen vidare till andra. I ansökan om finansiering ska den sökande dock på något sätt i ord kunna uttrycka vilken typ av projekt det är fråga om, vilka målen är och hur projektet ska genomföras. I beskrivningen ska den sökande kunna ange hur hen använder kroppsliga upplevelser inom ramen för forskningen. Detta kan i viss utsträckning ge ett intryck av att konstnärlig forskning flyr definitioner eller att men genom verbalisering av kroppsliga upplevelser aldrig kan greppa upplevelsen i sin helhet.

Vilketdera bedöms i konstnärlig forskning: forskningens eller konstens kvalitet?

I den ansökningsportal som används av Finlands Akademi styrs ansökningsinnehållet och -formen strikt, men hur passar konstinnehållet in i denna struktur?

Med hjälp av en strikt struktur samt kriterier som är gemensamma för alla eftersträvas likabehandling av de sökande i den inbördes bedömningen. Hos stiftelserna styrs inte ansökningsstrukturen på samma sätt, vilket innebär att den sökande kan skriva en ganska fritt formulerad ansökan och föra fram aspekter som är viktiga för hen själv. Konst, konstnärlig verksamhet och konstnärlig forskning, likaså konstnärliga yrkesprov, kan således tas upp i denna typ av ansökningar. Stiftelserna finansierar också konstnärlig verksamhet, vilket Finlands Akademi inte gör.

Akademins kriterier för finansiering – kvalitet, genomslag och förnyelse – är de samma för alla till följd av att kriterier som är gemensamma för alla möjliggör en jämförelse av ansökningarna inom de olika disciplinerna. I princip lämpar sig de aktuella kriterierna mycket väl också för att bedöma konstnärlig forskning, så länge den sökande skriver dem så att de syns i ansökan. Ofta utgör genomslagskraft och förnyelse centrala element i den konstnärliga forskningen. Men vilken kvalitet bedöms, forskningens eller konstens – eller kanske bådadera? En bedömning av konstens kvalitet kräver såväl specifik kompetens som bedömning av forskningen, och det kräver material som kan bedömas.

Inom konstnärlig forskning är konst samtidigt konst i form av verk och konst i form av infallsvinkel för forskningen

I ansökan om konstnärlig forskning har konst en betydande roll. Den har ett värde i sig: den är ingen utsmyckning eller hjälp. Konsten är inte bara ett forskningsobjekt, utan en del av paradigmet, frågeställningen och metoden. Inom konstnärlig forskning är konsten samtidigt konst i form av fristående verk eller föreställningar och konst som infallsvinkel för forskningen. När självständig konst skapas upplever publiken verket: den som betraktar konstverket eller den som lyssnar på konserten gör i verket observationer som styrs av hens förtrogenhet och aktuella sinnesstämning. I fråga om ansökan om finansiering kan ansvaret för upplevelsen inte läggas på läsaren, utan den sökande borde på något sätt öppet skriva om vad syftet med konst är och vilken funktion den har i projekthelheten.

Beskrivningen av konstens andel går tillbaka till verbalisering: i ansökan beskrivs projektets utgångspunkter, teori(er), mål, hypoteser och frågeställningar samt metoderna och de förväntade resultaten. I denna beskrivning är konst och forskning en sammanhängande del av helheten.

Mer stöd efterlyses för att göra ansökan

I diskussionen mellan representanter från universitet, stiftelser och Finlands Akademi framgick det att omfattningen av och innehållet i det stöd som erhålls för att göra ansökan varierar mycket mellan de olika universiteten. Konkret stöd behövs, oavsett om det gäller innehållet, formuleringen eller de tekniska detaljerna i ansökan. När ansökan görs är det viktigt att sätta sig in i finansiärernas kriterier, och det finns skäl att skriva ansökan så att den uppfyller dessa. Här, precis som i bedömningen av hur klar och tydlig ansökan är, kan en utomstående läsare vara till oersättlig hjälp. De som bedömer ansökan om finansiering är experter inom branschen, men de läser ansökan för första gången utan möjligheter att diskutera innehållet med den sökande.

Antalet deltagare i diskussionen om finansieringsmöjligheterna för konstnärlig forskning, omfattningen av aspekterna och reflektionerna som dök upp i diskussionen samt diskussionens livliga karaktär visade att det fanns ett behov för diskussionen. En eftermiddag räckte inte för att finna svar på alla frågor som dök upp. Det väsentliga är också att diskussionen fortsätter vid universiteten, mellan universiteten samt mellan universiteten och finansiärerna.