Forskningsrådet för naturvetenskaper och teknik granskar på många olika sätt årligen sitt verksamhetsområde, resultaten och genomslaget av den forskning som det finansierar. Forskningsrådet följer systematiskt utvecklingen inom de forskningsområden som det representerar, inte bara utifrån information om ansökningar och panelutlåtanden, utan också i ljuset av viktiga nyckeltal. På initiativ av forskningsrådet kan dessutom separata utredningar göras om effekterna och genomslaget av de åtgärder som vidtagits på forskningspolitiska grunder.

Det nuvarande forskningsrådet för naturvetenskap och teknik avslutar sin treåriga mandatperiod den 31 december 2021. I slutet av mandatperioden är det bra att rikta blickarna mot det som hänt och göra en sammanfattning av vad som har uppnåtts och i vilka frågor det ännu finns arbete för det nya forskningsrådet.

Nationellt samarbete producerar ambitiösa forskningsämnen – den forskningsstyrda akademiska projektfinansieringen är viktigast enligt forskningsrådet

Det långsiktiga målet för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik är att främja förutsättningarna för forskning inom naturvetenskaper och teknik och höja forskningens kvalitet genom nationellt och internationellt samarbete. I främjandet av nationellt samarbete har konsortiebaserade akademiprojekt visat sig vara ett fungerande koncept. Forskningsrådets positiva inställning till större konsortier har uppmuntrat forskare inom naturvetenskaper och teknik till mångvetenskapligt forskningssamarbete över forskningsrådsgränserna.

2021 var nästan hälften av de akademiprojekt som forskningsrådet finansierade en del av ett större konsortium. Högklassiga konsortiebaserade ansökningar klarar sig också utmärkt i den hårda konkurrensen om forskningsfinansiering – andelen delprojekt inom konsortier som beviljades finansiering var större än deras andel bland ansökningarna. Utifrån expertutlåtanden om ansökningarna förväntar sig forskningsrådet dessutom att resultaten av de konsortiebaserade projekten har genomslag.

Under mandatperioden för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik har kvaliteten på projektansökningarna blivit bättre från år till år. Internationella experter bedömde att hela 51 procent av projektansökningarna inom naturvetenskaper och teknik i septemberutlysningen 2020 var utmärkta (helhetsbetyg 6 eller 5). Forskningsrådet finansierade ca 74 procent av projekten med betyget 6, men endast cirka 10 procent av projekten med betyget 5 kunde finansieras. En av de mest frustrerande punkterna i forskningsrådets arbete har varit att se att många utmärkta projekt inte kan finansieras.

Framtiden tillhör den unga forskargenerationen

Finlands Akademi har under mandatperioden för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik 2019–2021 årligen riktat 25 miljoner euro i finansiering för akademiprojekt som främjar den unga forskargenerationens forskarkarriärer. Inom naturvetenskaper och teknik har det funnits ett stort antal sökande från den unga forskargenerationen som söker bidrag för akademiprojekt och dessa har varje år finansierats mer än vad forskningsrådet har haft specialfullmakt för den aktuella gruppen av sökande.

Bidrag för anställning som akademiforskare har visat sig vara en utmärkt bidragsform för att stärka unga forskares självständighet. Finansieringen har gjort det möjligt för de bästa, snabbt avancerade forskarna att bilda en egen grupp eller etablera sin forskningsgrupp. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik har dock oroat sig över akademiforskarnas mycket låga procent för beviljade projekt (9–11 procent i septemberutlysningen 2018–2020) inom de forskningsområden som forskningsrådet representerar.

Särskilda åtgärder gällande inriktning av finansiering kommer att öka genomslag

Ibland kommer det fram bekymmer i de granskningar av forskningens genomslag som forskningsrådet för naturvetenskap och teknik låtit göra, och man försöker ta tag i det här i mån av möjlighet. Särskilda åtgärder är ett sätt att påverka det här. Det nuvarande och de tidigare forskningsråden för naturvetenskap och teknik har till exempel haft inriktningar för forskardoktorsfinansieringen i septemberutlysningarna 2015, 2016, 2018, 2019 och 2021.

År 2020 genomförde forskningsrådet för naturvetenskap och teknik en utredning om resultaten och genomslaget av inriktningen av forskardoktorsfinansieringen år 2015. Finansieringen inriktades då på följande tekniska områden: energiteknik, maskin- och produktionsteknik, processteknik och miljöteknik. Målet var att aktivera högklassiga sökande från branscher som är viktiga för Finlands exportindustri och inom vilka forskningsrådet får alldeles för få ansökningar. Dessutom var målet att engagera lovande unga forskare i en akademisk karriär och producera ny och effektiv information om ämnesområden som är viktiga för Finlands industri. Det glädjande med utredningen var att alla forskardoktorer som finansierats från ovan nämnda områden efter sin finansieringsperiod i regel hade lyckats få krävande forskningsuppgifter – en del till och med som professorer. En viktig observation var också att två tredjedelar av forskardoktorerna samarbetade förtjänstfullt med företag eller andra slutanvändare av forskningsdata. Utgående från resultaten av utredningen fattade forskningsrådet beslutet om den senaste inriktningen för finansieringsansökan i septemberutlysningen 2021.

Man kan satsa på framtidens tillväxtbranscher genom utvalt internationellt finansiärssamarbete

Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik har främjat förutsättningarna för forskarsamfundet inom de forskningsområden som det företräder även genom internationellt samarbete med finansiärer. Forskningsrådet har mycket noggrant valt ut föremålen för internationellt samarbete inom strategiskt viktiga områden där det ser både vetenskaplig, teknisk och ekonomisk potential. Forskningsrådet har tillsammans med europeiska finansiärer finansierat forskning inom kvantteknik (QuantERA), individualiserad medicin (ERA PerMed) och soldriven kemi (Solar-driven chemistry).

Dessutom har forskningsrådet samarbetat inom Norden. År 2021 beviljade forskningsrådet för naturvetenskap och teknik två miljoner euro till Finlands Akademi och Norges forskningsråd för en pilotutlysning som grundade sig på ett bilateralt avtal om finansiellt samarbete och som gällde forskningssamarbete inom de tekniska områdena. Forskningsrådet har finansierat områden som stöder skogsindustrin i samarbete med den svenska forskningsfinansiären Formas samt jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet i programmet Tandem Forest Values. I programmets tredje utlysning som var öppen i slutet av 2021 deltog också Walter Ahlströms stiftelse.

Finlands Akademi och Business Finland genomför tillsammans Forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet ICT 2023, som är en särskild satsning på djuplärande inom informations- och kommunikationsteknik. Sedan 2014 har det hört till ansvaret för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik att administrera programmet. Det avgående forskningsrådet genomförde en internationell mellanutvärdering av ICT 2023-programmet år 2020. Via programmet delas också finansiering ut till finländska ICT-projekt inom det europeiska CHIST-ERA-nätverket samt till finländska parter i den gemensamma utlysning som ordnas av Finlands Akademi och Förenta staternas NSF (National Science Foundation). Utlysningen för 2021 tillsammans med NSF har ordnats inom ämnesområdena trådlös datakommunikation och artificiell intelligens.

Samarbete med intressentgrupper är viktigt för forskningsrådet

Under 2021 har forskningsrådet för naturvetenskap och teknik samarbetat med intressentgrupper såsom nationella och internationella finansiärer, men även med bland annat Vaikuttavuussäätiö i form av en diskussion om samarbetsmöjligheter för att intensifiera samarbetet mellan näringslivet och forskningsorganisationerna i unga forskares projekt. Forskningsrådet hann ordna ett forskarmöte för den unga forskargenerationen inom teknikbranschen innan coronapandemin fick sin början i slutet av 2019.

Det är mycket viktigt att samarbetet med intressentgrupperna fortsätter även i framtiden, eftersom en del av rådets observationer kräver en omfattande forskningspolitisk diskussion och åtgärder inom olika sektorer. Till exempel inom naturvetenskaperna och i synnerhet inom teknikbranschen är antalet inhemska forskardoktorssökande i förhållande till utländska sökande på nedgång. Rådet är också bekymrat över det ringa antalet kvinnliga sökande inom naturvetenskaper och teknik, i synnerhet när det gäller forskning och förnyelse och diversifiering av forskarkåren. Antalet begåvade studerande som i första hand söker sig till områdena för naturvetenskaper och teknik borde få ett uppsving. Särskilt flickors och kvinnors entusiasm för tekniska branscher och datavetenskap ses som en betydande möjlighet. Det positiva är dock att det bland forskardoktorerna syns en växande trend i antalet kvinnliga sökande under de senaste åren.