Bakom en högklassig och effektiv forskningsfinansiering ligger en ansvarsfullt genomförd bedömning av ansökningarna. Syftet med bedömningen är att möjliggöra finansiering och verksamhet för lovande och vetenskapligt ambitiösa projekt. Finlands Akademis centrala redskap i bedömningen av ansökningarna är en högklassig internationell kollegial bedömning. I anordnandet av denna bedömning har Akademins personal förbundit sig att följa och främja principerna för ansvarsfull vetenskap.

I samband med ansvarsfull vetenskap beaktar Finlands Akademi forskningsetiska frågor, jämställdhet och likabehandling, öppen vetenskap, målen för hållbar utveckling samt principerna för ansvarsfull forskarbedömning. Målen för ansvarsfull vetenskap skapar också förutsättningarna för Akademins viktigaste redskap, dvs. bedömning av ansökningar som grundar sig på vetenskaplig kollegial bedömning. Genom en ansvarsfull bedömning av ansökningarna garanteras grunden och förutsättningarna för en hög kvalitet och genomslag i den forskning som finansieras.

På strategisk nivå främjar Akademin ansvarsfull vetenskap genom att förbinda sig till internationella och nationella deklarationer. Till dessa hör bland annat deklarationen om forskningsbedömning (The Declaration on Research Assessment) DORA.

Målen för ansvarsfull vetenskap är inte separata från de övriga riktlinjerna som styr Akademins verksamhet, och till exempel frågor som gäller ansvarsfull forskarbedömning har redan i nästan tio år ingått i Akademins finansieringsprinciper. Vid Akademin utvecklar vi kontinuerligt vår bedömningspraxis för att främja målen för ansvarsfull vetenskap. Bland annat har principerna för ansvarsfull forskarbedömning preciserats som en del av Akademins hela finansieringsprocess.

Expertpaneler som genomför internationell kollegial bedömning sammanställs i regel på basis av forskningsområden eller tematiskt

En internationell kollegial bedömning av ansökningarna vid Finlands Akademi genomförs med hjälp av expertpaneler. Expertpanelerna sammanställs i regel på basis av forskningsområden eller tematiskt. I fråga om forskningsområdesbaserade expertpaneler kallar Akademins tjänstemän experter som är framgångsrika inom sitt eget område till bedömningsarbetet. Till exempel i tematiska programutlysningar, såsom utlysningar inom strategisk forskning, kan man utöver internationella experter även bjuda in inhemska eller utländska experter inom vetenskap och samhälleligt genomslag till panelerna.

Experternas tidigare erfarenhet av bedömning har också betydelse när panelerna sammanställs. Akademins tjänstemän använder olika redskap för att hitta lämpliga experter. Till dessa hör till exempel Scopus och Web of Science. Vid Akademin utnyttjas dessutom förvaltningsämbetets databaser för att kontakta experter som tidigare deltagit i bedömningar.

När paneler baserade på forskningsområde sammanställs strävar man efter att panelmedlemmarnas sakkunskap ska motsvara ansökningarnas innehåll på bästa möjliga sätt. Ansökningarna kan också överföras till ett annat forskningsråds panel för bedömning om panelen i fråga till sin sakkunskap bättre motsvarar innehållet i ansökan. För ansökningar för vilka man inte hittar någon vetenskaplig expertpanel kan man begära separata utlåtanden av två enskilda experter. Dessutom kan en enskild experts stödutlåtande begäras i efterhand, om det vid panelmötet framgår att panelens sakkunskap inte är tillräcklig för att bedöma ansökan. De tematiska programutlysningarna avviker å sin sida från panelerna baserade på forskningsområde så att panelerna sammanställs till exempel utifrån målen för programutlysningen.

Panelerna byggs upp på ett övergripande sätt

Både de forskningsområdesbaserade och de tematiska panelerna är till sin grundkaraktär alltid mångvetenskapliga. Enligt förvaltningsämbetets interna utredning som grundar sig på forskningsunderklasserna för TIMO-kärnteamet, som granskar vetenskapens förnyelse och mångvetenskaplighet, är cirka 80 procent av ansökningarna som kommer till Akademin mångvetenskapliga. I centrum för panelverksamheten står således inte den enskilda expertens punktkunskaper inom ett visst forskningsområde. I verksamheten betonas däremot expertpanelens övergripande kollegiala bedömning. I bedömningspanelerna och deras sammansättning förekommer också omsättning, dvs. panelerna har ofta olika sammansättning under olika utlysningsomgångar. Ändringarna i panelsammansättningarna återspeglar också förändringarna i innehållet i forskningsämnena i ansökningarna och i betoningarna på vetenskapsområdena.

De internationella panelerna bygger på panelmedlemmarnas expertis. Expertis är dock inte den enda principen som styr sammanställningen av panelerna vid Akademin. Finlands Akademi har förbundit sig att följa principerna för ansvarsfull vetenskap i finansieringen av vetenskap, och dessa teman syns också i beredningen av panelarbetet.

Expertpaneler med omfattande sammansättningar gör det möjligt att bedöma ansökningar med varierande innehåll. Såväl forskningsområdesbaserade som tematiska ansökningar har omfattande innehåll och aktörer med olika bakgrund deltar i deras verksamhet. Detta krav på mångfald bygger också på principerna för ansvarsfull vetenskap.

När panelerna sammanställs, strävar man efter att beakta att det i panelerna finns representation för experter av exempelvis olika kön och nationaliteter. Dessutom har de faktorer som påverkar valet av experter olika vikt för olika finansieringsformer. Till exempel i bedömningsprocessen för septemberutlysningen styrs valet av panelsammansättningar också av bedömarnas forskarkarriärskeden. Rekryteringen av panelister inleds ofta med kompetenta kvinnliga experter, eftersom i synnerhet unga kvinnliga experter är mycket efterfrågade internationellt av finansiärer från olika länder. Därför är det tidvis svårt att rekrytera dem till bedömningspaneler. I septemberutlysningen 2019 var 31 procent av bedömningspanelernas experter kvinnor och 69 procent män. Könsfördelningen bland experterna i septemberutlysningen 2020 var något bättre: 36 procent av experterna var kvinnor och 64 procent män. År 2020 genomfördes expertpanelerna för septemberutlysningen med distansarrangemang.

Distanspaneler ger nya möjligheter att sammanställa paneler

Till bedömningspanelen strävar man efter att få en bred representation experter från olika organisationer i olika länder. I septemberutlysningen 2019 var 44 procent av experternas bakgrundsorganisationer från Västeuropa, 18 procent från Norden, 17 procent från Centraleuropa och 10 procent från Sydeuropa. Av experterna i bedömningspanelerna för septemberutlysningen 2019 var cirka 6 procent från bakgrundsorganisationer i Nordamerika. Statistiken visar att de västerländska vetenskapliga traditionerna är starkt närvarande i Akademins utvärderingspaneler.

Praxis för resor och tidsskillnader skapar ramvillkor för rekrytering av experter. Det är dock värt att notera att statistiken beskriver tiden före covid-19-pandemin och övergången till fjärrpaneler. De lösningar som fjärrpanelerna för med sig öppnar nya möjligheter att rekrytera experter från områden utanför de vanliga, såsom utanför Europa.

I följande blogginlägg om Akademins bedömnings- och beslutsprocesser behandlas bedömningen av ansökningarna närmare.