Forskningsrådet för kultur och samhälle har under sin treårsperiod, som nu går ut, allt starkare betonat genomslag som ett element i den vetenskapliga kvaliteten. Genomslag är inte en separat fråga med tanke på kvaliteten, utan forskningens kvalitet i sig. Dessa kriterier för högklassig forskning kan inte skiljas åt.

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har kontinuerligt fäst uppmärksamhet vid mångfalden inom de vetenskapsområden som det representerar: uttryck för kvalitet, genomslag och förnyelse samt kriterier kan variera inom olika områden, och till exempel publikationspraxis varierar fortfarande avsevärt inom forskningsrådets vetenskapsgrenar. Även om humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i större utsträckning än tidigare bedrivs i forskningsgrupper, är den individuella forskarens roll fortfarande viktig i synnerhet inom klassiska humanistiska områden.

Forskningsrådet för kultur och samhälles forskningsfinansiering utgår från forskarna (bottom-up), dvs. grundar sig på de forskningsidéer som de sökande själva föreslår. Forskningsrådet får årligen cirka 1 000 ansökningar om finansiering, varav cirka 150 finansieras. Som finansieringskriterier används forskningens kvalitet, genomslagskraft och förnyelse. Den vetenskapliga kunskapens värde samt forskningens kvalitet och genomslag ska dock inte bedömas med alltför entydiga eller för forskningen externa kriterier. I ljuset av den information som de finansierade projektens slutrapporter ger finns det skäl att fortsätta diskussionen om vilka finansieringsinstrument som på bästa sätt förverkligar den övergripande strävan att främja vetenskapen.

Forskningsprojektens resultat följs upp systematiskt

Resultaten från forskningsprojekten följs upp i rapporter som de ansvariga forskarna lämnar till Akademin efter att projektet avslutats. De rapporter som forskarna lämnar in är en viktig källa för statistisk information. Utifrån rapporterna kan forskningsrådet till exempel bedöma vilka bidragsformer som producerar flest publikationer eller andra betydande resultat, såsom forskningsmaterial, forskares internationella besök och samarbetsförhållanden, eller forskningens rapporterade samhälleliga genomslag. Utifrån rapporterna kan man också betona anmärkningsvärda omständigheter med anknytning till Akademins finansiering.

Av 116 rapporter om projekt som avslutades år 2020 framgår det till exempel att sammanlagt 2 200 publikationer producerades inom projekten. I varje projekt publicerades alltså i genomsnitt något under tjugo artiklar eller andra publikationer. Dessutom visar rapporterna att det fortfarande publiceras ett stort antal monografier inom humanistisk-samhällsvetenskapliga områden, och att deras betydelse som vetenskapliga resultat inte håller på att försvinna.

Forskningsprojekt inom kultur och samhälle är internationella

I rapportöversikten för år 2021 bekantade sig forskningsrådet för kultur och samhälle förutom med publikationer och andra resultat i synnerhet med de internationella förbindelserna för de finansierade projekten samt med det samhälleliga genomslag som projekten rapporterade.

När rapporterna granskas kan man konstatera att forskningen inom kultur- och samhällsområdena är mycket internationell och att internationaliteten utgår från projektens interna vetenskapliga utgångspunkter.

I tre av fyra projekt som avslutades år 2020 deltog minst två internationella samarbetspartner. Minst fem samarbetspartner deltog i vart tredje projekt.

Enligt rapporterna är Storbritannien och USA de viktigaste länderna som man samarbetar med i forskningsprojekten. De näst viktigaste är Sverige och Tyskland. Dessa fyra länder är från år till år länder som finländska forskare har haft särskilt nära kontakt med inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden.

Forskningsrådet för kultur och samhälles institutionella finansieringssamarbete är omfattande, särskilt med europeiska och nordiska kontrollorganisationer, såsom Humanities in the European Research Area (HERA) och New Opportunities for Research Funding Agency Cooperation in Europe (NORFACE).

_{Bild 1. De finländska forskarna inom humaniora och samhällsvetenskaper samarbetar mest med de länder som Finland även i övrigt har nära kulturella kontakter med. Till dessa hör de centrala anglosaxiska länderna, de nordiska länderna och våra övriga grannar.}

I den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen måste genomslag förstås på ett mångsidigt och långsiktigt sätt

Till forskningens genomslag hör både vetenskapligt och mer omfattande samhälleligt genomslag. Det vetenskapliga genomslaget förverkligas bland annat genom vetenskapliga publikationer och stöd till nya generationer av forskare.

Det samhälleliga genomslaget har i rapporterna delats in i att täcka effekterna på världsbilden, kulturen och den mänskliga förståelsen, offentliga tjänster och samhällets verksamhet, ekonomin och näringslivet, hälsan och välbefinnandet, miljön och naturresurserna samt andra effekter. De flesta forskare rapporterade att deras projekt hade genomslag i flera kategorier.

Å andra sidan visar erfarenhet som forskningsrådet för kultur och samhälle har, att det ofta är svårt att definiera ”grenens” effektivitet i rapporterna. Det är alltid lättare för forskare att verifierade begränsade och direkta effekter än omfattande och långvariga.

_{Bild 2. De omnämnanden som forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper rapporterat om forskningens samhälleliga genomslag per bidragsform för den finansiering som upphörde år 2020.}

Forskningens genomslag är varierande

Det är viktigt att komma ihåg att forskningens mest konkreta effekt i stor utsträckning riktas till hela samhället genom utbildning. Professionella som arbetar som lärare, experter, beslutsfattare, produktutvecklare och andra yrkesutbildade personer i samhället har fått forskningsbaserad undervisning av forskare finansierade av Finlands Akademi. Detta genomslag är det viktigaste villkoret för samhällets funktion och utveckling.

Projektrapporterna visar att forskningsdata från projekt inom kultur- och samhällsforskning i stor utsträckning används för samhälleligt bruk. Dessutom är forskningsresultatens effekter mycket mångsidiga.

Effekten på världsbilden, kulturen och den mänskliga förståelsen har i jämn takt förblivit den mest rapporterade typen av samhälleligt genomslag inom projekten. 86 procent av projekten rapporterar dylikt genomslag i anslutning till forskningen.

Fyra av fem projekt nämnde även i sin rapport detta år forskningens effekt på de offentliga tjänsterna och samhällets funktion. Till exempel rapporterade man om genomslaget i ett akademiprojekt som leddes av Janne Pietarinen (Östra Finlands universitet), där man utvecklade två nya mätare för skolor: lärarens inlärning och socio-kontextuell utmattning i arbetet samt elevens inlärning, hur eleven fäst sig vid skolan och skolvälbefinnande. De ovan nämnda indikatorerna kan utnyttjas öppet och forskningsresultaten ger information om skolgemenskapens orkande samt om utvecklingen av praxis som främjar och stöder välbefinnandet. Utvecklingen av indikatorerna har också rapporterats till både Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet.

Forskningens effekt på hälsa och välfärd rapporterades för sin del bland annat i Noora Hirvonens (Uleåborgs universitet) forskningsprojekt. I projektet granskades människors sätt att göra val med anknytning till HPV- eller papillomvirusvaccinationer. Hirvonen beskriver vaccinbesluten som delade beslut som grundar sig på olika aktörer med olika informationskällor. Forskningsprojektets resultat berättar om spänningar mellan såväl de som deltar i beslutsfattandet (unga, föräldrar och hälsovårdsmyndigheter) som de kunskapsmässiga auktoriteterna (individuell, erfarenhetsbaserad, institutionell och biomedicinsk). Hirvonens forskningsresultat kan utnyttjas till exempel i planeringen av kommunikation och handledning i anslutning till HPV-vaccination. Dessutom kan forskningen öka förståelsen för vaccinationsbeslut och mer allmänt faktorer som påverkar hälsoval.

I vartannat projekt som rapporterats år 2021 nämns också effekten på ekonomin och näringslivet. I en forskning som leddes av Matti Keloharju (Aalto-universitetet), ”Kyvyt ja menestys liike-elämässä”, analyserades förhållandet mellan förmågor och framgång samt karriärutvecklingen i affärslivet. Forskningsobjekt var bland annat de egenskaper hos människor som antas leda till utnämningar till verkställande direktör. Enligt Keloharjus forskning förutspås utnämningen till verkställande direktör främst av graden av engagemang på arbetsmarknaden, vilket påverkas av till exempel avbrott i karriären, arbetslöshetsperioder och frånvaro från arbetet. Resultaten av forskningen som leds av Keloharju har i stor utsträckning varit synliga i internationella medier och de har presenterats för ledare inom näringslivet och företag.