Till Finlands Akademi inlämnades år 2020 en hel del ansökningar inom temat covid-19. De flesta gällde forskning inom biovetenskap, samhällsvetenskap och mikrobiologi. Forskningsteman som lyftes fram var bl.a. vaccin- och läkemedelsutveckling, försörjningstrygghet och krisberedskap, pandemins inverkan på arbetet och arbetstagarna inom kritiska branscher, social ojämlikhet, psykisk hälsa och välbefinnande samt covid-19-desinformation. I denna översikt berättar vi om hur covid-19-pandemin har synts i ansökningar som skickats till Akademin och i den beviljade finansieringen.

2020 var ett exceptionellt år. Världen drabbades av covid-19-pandemin, som grundligt och långvarigt skakade om vårt samhälle. Trots pandemin tog Finlands Akademi under året emot över 4 000 ansökningar om forskningsfinansiering. Förutom vår årliga septemberutlysning där forskare kan söka finansiering för vilket tema som helst öppnade vi också tematiskt inriktade utlysningar. De här inriktade utlysningarna möjliggjordes främst genom tilläggsfinansiering som regeringen anvisade Finlands Akademi i tilläggsbudgetar under våren och sommaren 2020.

De 4000 ansökningar som Finlands Akademi mottog under 2020 utgör ett unikt material som i stor utsträckning återspeglar den finländska forskarkårens bästa och nyaste idéer. Materialet ger en både bred och djup insikt i de forskningsfrågor som forskare i Finland just nu anser mest relevanta och aktuella.

Hur syns coronapandemin och dess konsekvenser i 2020 års forskningsämnen?

Vi analyserade ansökningar som inlämnats till Akademin under 2020 för att se vilka forskningsfrågor covid-19-pandemin har gett upphov till, vilka infallsvinklar forskarna har valt och vilka forskningsområden de berör. Vår målsättning var att identifiera gemensamma ämnesområden och teman relaterade till covid-19 som forskare valt att koncentrera sig på. Vi har sammanställt en rapport där vi beskriver de teman vi identifierat.

Analysen ger en unik inblick i vilka covid-19-relaterade forskningsfrågor den finska forskarkåren vill fokusera på. Analysen ger vid handen att covid-19 är ett centralt tema i 3,2 % av ansökningarna som lämnats in under 2020. Cirka 19 % av dessa s.k. covid-19-ansökningar beviljades finansiering och det totala beloppet uppgick till omkring 20 miljoner euro. Finansieringen riktades i synnerhet till läkemedelsutveckling och forskning kring samhällets resiliens.

Utöver de utlysningar som ingår i vår analys beviljade Akademin 8,45 miljoner euro i den särskilda utlysningen för forskning kring covid-19-epidemin och begränsning av dess effekter och 15 miljoner euro i utlysningen av rådet för strategisk forsknings program Pandemier som utmaning för samhället (PANDEMICS).

Genom att närmare granska covid-19-ansökningarna såväl maskinellt som kvalitativt identifierade vi nio olika ämnesområden.

Bild 1. Oftast förekommande ämnesområden i ansökningar med anknytning till temat covid-19.

1. Flest ansökningar hittar vi inom ämnesområdet ”covid-19 och biovetenskaper”. Beskrivande nyckelord för ansökningarna i den här gruppen är t.ex. infektion, antikropp, inhibitor och virus. Många av ansökningarna lämnades in till den riktade utlysningen för vaccin- och läkemedelsutveckling.
2. Det näststörsta ämnesområdet har vi kallat ”covid-19 och medborgarskap”. Ansökningarna kan beskrivas med nyckelord som samhälle, politik, media och förtroende.
3. Det tredje ämnesområdet kallar vi ”inverkan av covid-19 på ekonomin och arbetslivet”. Beskrivande nyckelord är företagande, strategi, kris och motivation.
4. Det fjärde ämnesområdet kallar vi ”covid-19 och folkhälsan”. Nyckelorden är befolkning, hälsa, barn och mental hälsa.
5. Det femte ämnesområdet kallar vi ”covid-19 och offentlig förvaltning”. Nyckelorden är resiliens, ekonomi, politik, klimat och administration.
6. Det sjätte ämnesområdet benämner vi ”klinisk covid-19-forskning och miljöhälsa”. Nyckelorden är epidemiologi, vård, dödlighet och infektionssjukdomar.

Pandemin har inspirerat forskare att undersöka både själva sjukdomen och det virus som orsakar den samt pandemins många konsekvenser

De identifierade ämnesområdena visar på en mångfald och diversitet bland de forskningsfrågor som pandemin har gett upphov till, samtidigt som enhetliga intresseområden utkristalliserar sig. Forskarkåren i Finland har aktivt engagerat sig för att på en bred front tackla de nya utmaningarna och söka nya lösningar som baserar sig på forskning.

De riktigt intressanta frågorna hittar vi när vi studerar ansökningar som binder samman två olika ämnesområden med varandra. Dessa illustreras med linjer i bild 1. En grupp ansökningar som binder samman två ämnesområden har vi benämnt tema och vi har valt att se närmare på de tre teman som framträder tydligast.

Det första temat binder ihop ämnesområdena ”covid-19 och biovetenskaper” och ”klinisk covid-19-forskning och miljöhälsa”. Det här temat omfattar forskning kring såväl vaccin- och läkemedelsutveckling som också kring de forskningsinfrastrukturer den här utvecklingen kräver och den kliniska vården kopplad till detta. Det här är onekligen ett tema där behovet av forskning varit och fortsättningsvis är akut och ett tema där forskningen direkt bidragit till att stävja pandemin och minska på de skadliga hälsoeffekterna.

De två andra teman som vi analyserat lyfter fram mjukare värden. Tema två omfattar ansökningar som binder ihop ämnesområdena ”covid-19 och medborgarskap” och ”covid-19 och offentlig förvaltning”. Tema tre binder samman ämnesområdena ”covid-19 och medborgarskap” och ”covid-19 och folkhälsan”. Tema två och tre omfattar forskningsfrågor kring välfärd, välmående, samhälle, ojämlikhet och utmaningar på systemnivå. Pandemin visar sig sålunda inte bara som en medicinsk forskningsfråga utan också som en mångfacetterad utmaning på samhällsnivå.

En intressant observation är att ”child” och ”children” är två av de mest frekvent förekommande orden i covid-19-ansökningarna, så väl inom de medicinska som samhällsrelaterade temana. Forskarkåren har alltså identifierat barnen som den befolkningsgrupp där pandemin gett upphov till flesta nya frågor. Det är alltså den grupp som är i störst behov av forskningsbaserad kunskap för att minska de skadliga effekterna av pandemin.

Forskning behövs för att lindra konsekvenserna av pandemier och andra kriser och förstärka krisberedskapen

Inom septemberutlysningen 2021 fick vi åter ta emot tusentals ansökningar där forskarna i Finland beskriver de forskningsfrågor de just nu anser mest relevanta och aktuella. Hur framträder pandemin i dessa ansökningar? Vilka ämnesområden och teman hittar vi om vi upprepar analysen på det nya materialet? Hittar vi nya lösningar för att stödja barnen i deras vardag och utveckling efter covid-19-pandemin? Det kan knappast finnas ett mer relevant forskningstema.

År 2021 är temaåret för forskningsbaserad kunskap och coronapandemin har verkligen bevisat hur viktigt det är att bedriva forskning på en bred basis. Vem vet vilka utmaningar som väntar bakom hörnet och vilken kunskap vi behöver för att ta oss ur nästa kris?

Mer information om forskning som Finlands Akademi finansierar kring covid-19-pandemin och andra samhälleliga kriser hittar du på adressen www.aka.fi/resilience. Vår strävan är att stödja utnyttjandet av forskningsresultaten i samhället för att lindra konsekvenserna av pandemier och andra kriser och förstärka krisberedskapen.