Kompetens skapas inte över en natt. En stark kompetensbas som grundar sig på vetenskaplig forskning byggs upp på lång sikt. Även om man i vetenskapligt arbete inte ens tänker på forskningens kort- eller långsiktiga genomslagskraft uppstår denna på många olika sätt till fördel för samhället.

Inom vårt forskningsområde i klimat- och luftkvalitetsforskningen framgår utnyttjandet av forskningsrönen till exempel så att aktörerna inom skogsbranschen tack vare mätningsresultat i långa tidsserier kan vidta åtgärder för skogsvård och virkesanvändning med beaktande av klimataspekterna. Utnyttjandet av forskningsrön framgår också i form av klimatmodeller som styr beslutsfattarna att fatta klimathållbara beslut. Med hjälp av mätnings- och analysresultat för faktorer som påverkar luftkvaliteten kan man skapa lösningar för att förbättra luftkvaliteten och på detta sätt främja människornas hälsa. När forskningen får mångfasetterad genomslagskraft i samhället börjar vi förstå den vetenskapliga forskningens flerdimensionalitet och betydelse allt bättre.

Investeringar i forskning lönar sig. I forskningen producerar (skapar) de resurser (pengar, kompetenta personer) som allokerats för denna ny information som genom innovationer genererar nya resurser (pengar, kompetens), vilket gynnar samhället på många olika sätt. Det lönar sig för samhället, dvs. människorna som lever i detta, att välja beslutsfattare som förstår att allokera tillräckligt med resurser för forskningen för att hålla samhällets hjul i rullning.

De främsta teknikföretagen och tekniska lösningarna bygger på vetenskapligt arbete i tungviktsklass, vilket exempelvis teknikföretaget Vaisalas historia visar. Forskningsrön och kompetens som grundar sig på dessa genererar innovationer och lösningar med olika långa tidsspann. Och genom kompetens kan nytta också dras av arbete som utförts på något annat ställe.

Mitt intresse för forskning väcktes i tiden rätt och slätt av min vilja att svara på vetenskapliga frågor: hur uppstår mikropartiklar i atmosfären, hur påverkar skogen och jordmånen detta?

Senare har jag funderat över hur jag ska utveckla verktyg, till exempel ny mätteknik, för att finna svar på dessa frågor. Därutöver har jag också funderat över hur jag ska använda min tid för att utbilda en ny forskargeneration och skapa nya partnerskap samt hur jag ska få långsiktig finansiering för vår forskning.

Lösningar på global nivå kräver internationellt samarbete och vetenskapsdiplomati

Det krävs globalt samarbete och lösningar som implementeras tillsammans för att klara av klimatförändringen. Av denna anledning åligger det också forskningssamfunden och de främsta forskarna att bygga upp förfaranden där de senaste forskningsrönen och den bästa praxisen börjar tillämpas i vid utsträckning internationellt.

Jag och min forskargrupp har ett omfattande samarbete i synnerhet med Kina och Ryssland där vi har stationer som mäter luftkvaliteten och framförallt analyserar cocktailen av luftföroreningar i storstäderna. I exempelvis Beijing har vi utan avbrott mätt luftkvaliteten i tre år, och i Nanjing redan över 10 år. Härnäst börjar mätningar göras i Moskva.

För att lyckas kräver detta förfarande och samarbetet internationellt erkänd forskningsnivå och också stark gatutrovärdighet. Vetenskapsdiplomati är viktig för att dörrar ska öppnas och samarbete möjliggöras. Om detta samarbete lyckas får det mycket stor genomslagskraft: forskningsrön börjar tillämpas på många olika sätt, och i bästa fall möjliggörs förändringar genom nya rön och insikter ─ till exempel i de aktuella ländernas klimatpolitik.

Flaggskeppet sätter fart på utvecklingen och stärker det mångfasetterade samarbetet

Vårt ACCC-flaggskepp (www.acccflagship.fi), det nya Kompetenscentret för atmosfär och klimat, inledde sin verksamhet i början av detta år och är ett exempel på hur man med långsiktig, decennielång högklassig vetenskaplig forskning som grund kan skapa flerdimensionell kompetens och partnerskap, högklassig forskningsinfrastruktur samt starkt internationellt samarbete och förfaranden som förenar inflytandet. Syftet med flaggskeppet är att dämpa klimatförändringen genom att öka kolbindningen i skogar och mark samt förbättra luftkvaliteten i hela världen.