Inom experimentell forskning öppnar helt oväntade resultat ofta precis rätt dörrar för ny kunskap och användning av den för olika tillämpningar och innovationer som gynnar samhället.

Jag granskar ny kreativ långsiktig forskning ur ett perspektiv som fokuserar på att studera den levande naturens mekanismer. Det vill säga forskning som vi inte kan fastställa något förväntat resultat för.

Under evolutionen har fantastiska "uppfinningar" inträffat i naturen, men det kommer inte att vara möjligt att avslöja dem genom forskning om samhället bara siktar på snabba resultat med forskningsfinansiering. Ny kunskap har dock genom tiderna inhämtats från naturens egna lösningar och mekanismer, som samhällsutvecklingen till stor del har baserat sig på. Med tanke på framtiden är detta ännu viktigare. Nya vetenskapliga genombrott kräver också kontinuerlig utveckling av forskningsutrustning, kopplingar mellan olika discipliner och flexibilitet i det ömsesidiga samarbetet. Genombrott kräver också långsiktig forskningsfinansiering.

"Ny kreativ forskning" förutsätter ödmjukhet av forskare, eftersom begränsningarna i den egna kunskapen ständigt kommer emot i forskning. Ofta framträder kunskapsbegränsningarna i form av överraskande forskningsresultat, för vilka en rimlig förklaring måste hittas. Detta kräver en ny forskningsstrategi kring problemet, vilket i bästa fall kommer att leda till en förändring i hela tankesättet och ersätta gamla övertygelser med nya teorier. Samtidigt öppnas möjligheter att utveckla nya tillämpningar som gynnar samhället. Nya vetenskapliga genombrott kräver en ihärdig och nyfiken forskarnatur och förmåga att skapa och upprätthålla konfidentiella inhemska och internationella samarbetsnätverk.

Lösningar på samhälleliga utmaningar

Utan långsiktig forskning under flera decennier skulle det inte finnas några vacciner och en gryende lösning på vår mest akuta globala kris, coronaviruspandemin. I min forskning har jag sedan länge fokuserat på klimat-, miljö- och naturkrisen, och särskilt klimatkrisen har i 15 år väglett vår fotosyntesforskning till utvecklingen av tillämpningar baserade på principerna för hållbar utveckling, utan att glömma det fortsatta behovet av grundforskning.

Fotosyntesen har producerat alla fossila bränslen på jorden, och de fortsätter att driva den globala ekonomin samtidigt som de frigör enorma mängder koldioxid som fotosyntesen bundit tillbaka ut i atmosfären. Alla vet redan att användningen av fossila bränslen snarast måste överges och ersättas av ren förnybar energi och andra icke-fossila råvaror. För att motverka klimatförändringarna måste koldioxidintensiv infrastruktur också ersättas av utsläppsfria alternativ.

De internationella fotosyntesforskarnas svar på problemet har varit att hitta sätt att påskynda och intensifiera den pågående fotosyntesen, antingen naturligt eller artificiellt i syfte att ersätta fossila råvaror. Stark internationell grundforskning i fotosyntes ger oss tro på vår sak.

Finland går i spetsen för denna utveckling. Detta har möjliggjorts av två spetsenheter vid Finlands Akademi (2008–2013 och 2014–2019) tillsammans med vår nordiska spetsenhet NordAqua (2017–2022), i vilken även flera industriella partner deltar. Genom att utnyttja en hållbar blå bioekonomi stärker vi assimilerande mikro- och makroalgers förmåga att omvandla solens ljusenergi till energirika kolföreningar. Samtidigt återvinner alger näringsämnen och avlägsnar föroreningar från vattnet.

En hållbar värdekedja inom produktion utvecklas, och den utnyttjar de unika egenskaperna hos assimilerande mikro- och makroalger och effektiviserar deras fotosyntes ytterligare och bygger "levande cellfabriker" som är skräddarsydda för att producera en mängd rena bränslen och kemikalier med metoder inom syntetisk biologi. Denna värdekedja utvecklas i samarbete med näringslivet.

Vår forskning är mångvetenskaplig och vi främjar samverkan inom olika samhällsområden, inklusive politiska beslutsfattare, föreningar och enskilda medborgare. Vårt mål är att gemensamt garantera utvecklingen av en blå bioekonomi i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Dessutom utbildar vi högkvalitativa, nya experter för samhället som förutom forskning sysselsätts av industri, organisationer och förvaltning.

Förmåga att utveckla visioner och forskningstillämpningar

Forskningens samhälleliga genomslag bygger till stor del på genombrott inom grundforskningen, åtminstone inom naturvetenskap. Detta är alltid resultatet av långsiktig forskning, som borde vara självklart och ha en tydlig egen finansieringspool i den offentliga finansieringen. Dessutom skulle forskargrupper redan i detta skede behöva personer med särskild förmåga att se och föreställa sig forskningens tillämpningsmöjligheter. Dessa forskares specialkompetens befinner sig mitt emellan grundforskning och tillämpad forskning.

Bristen på finansiering har dock identifierats som en konkret flaskhals, även om det redan finns flera former av offentlig finansiering för forskningsresultat som relativt snabbt kan utnyttjas i samhället. Sakkunskapen och den starka synligheten för grundforskning inom varje område i forskargrupper – när tillämpningar utvecklas – skulle också ge ett betydande bidrag till att de slutförs. Det är uttryckligen övergångsperioden som industrin bör stödja och i synnerhet fullt ansvara för att skala upp forskningsresultat för industriellt bruk.