Forskarkåren har identifierat barn och unga som en befolkningsgrupp där behovet av forskning kring coronapandemins effekter är mycket stort. NordForsk startar på initiativ av Finlands Akademi ett nytt samnordiskt forskningsprogram som fokuserar på pandemins långvariga konsekvenser för barn och ungas välfärd. Målsättningen är att kombinera nordisk kunskap, nordiska erfarenheter och nordisk finansiering för att tillsammans hitta konkreta lösningar som främjar barn och ungas välmående. Genom att lyssna på de unga vill man stärka beredskapen inför framtida samhälleliga kriser. Utlysningen öppnar i september.

När covid-19-pandemin drabbade oss våren 2020 var vidden av det hot den skulle komma att utgöra mot vår hälsa och välfärd inte genast uppenbar. Forskarkåren reagerade i alla fall snabbt på det behov av ny kunskap som pandemin gav, och fortfarande ger, upphov till genom att ta sig an nya forskningsfrågor kring viruset, sjukdomen, restriktionerna och effekterna av dessa på vårt samhälle.

Vid Finlands Akademi analyserade vi redan ifjol vilka dessa nya forskningsfrågor är, vilka infallsvinklar forskarna har valt och vilka forskningsområden frågorna berör. Vår målsättning var att identifiera gemensamma ämnesområden och teman relaterade till covid-19 som forskare valt att koncentrera sig på.

Vår analys visade att forskarna valt att ställa covid-19-relaterade forskningsfrågor såväl inom hälsovetenskaperna som inom samhällsvetenskaperna. En intressant observation var att ”child” och ”children” var två av de mest frekvent förekommande orden i de covid-19-ansökningar som Akademin mottog under 2020, både inom hälsovetenskapliga och inom samhällsrelaterade teman.

Forskarkåren hade alltså identifierat barnen som den befolkningsgrupp där pandemin gett upphov till flest nya frågor, den grupp som är i störst behov av forskningsbaserad kunskap för att minska de skadliga effekterna av pandemin. Läs mer om analysen i vårt tidigare blogginlägg: Hur har finländska forskare reagerat på coronapandemin och dess följder?

Den här observationen väckte vårt intresse, speciellt som allt fler alarmerande rapporter om växande illamående bland barn och unga började dyka upp. Vi kontaktade våra nordiska kollegor med ett förslag om en gemensam satsning på forskning kring barns och ungas välmående i pandemins efterdyningar.

Vi kan med glädje konstatera att initiativet fått ett positivt och entusiastiskt mottagande, vilket nu konkretiseras i form av NordForsks utlysning Welfare among Children and Young People in the Post-Pandemic Nordics. Målet med utlysningen är att främja samnordisk forskning med fokus på pandemins långsiktiga konsekvenser för barn och ungas välfärd, speciellt med tanke på psykisk hälsa, undervisning och inlärning samt hemförhållanden.

Pandemins långsiktiga effekter på barns och ungas välfärd är ännu okända

Under barn- och ungdomstiden läggs grunden för ett välmående och framgångsrikt vuxenliv. Utan aktiva insatser förs såväl fysisk och psykisk ohälsa som också ofördelaktiga sociala och ekonomiska levnadsvillkor ofta vidare från barndomen till vuxenlivet. När pandemin slog till införde alla nordiska länder omgående restriktioner som i många fall direkt påverkade barn och ungdomars vardag. Skolorna omorganiserade undervisningen i racerfart så att den helt eller delvis skedde virtuellt istället för på traditionellt vis i klassrummet. Ungas möjligheter till socialt umgänge och aktiviteter begränsades ytterligare av att hobbyer pausades och bibliotek, ungdomsgårdar och idrottsarenor stängdes. Här fanns dock betydande skillnader mellan länder och åldersgrupper.

Vi vet att skolan har en central roll i att upprätthålla barn och ungdomars välfärd och i att utjämna effekterna av social ojämlikhet. De nordiska länderna har liknande skolsystem och demografi, men länderna valde att hantera pandemin på olika sätt. Vilka följder ser vi av det här? I NordForsks utlysning uppmuntras forskare att lägga fram mångvetenskapliga forskningsprojekt som drar nytta av de möjligheter till jämförande forskning som de nordiska ländernas olika pandemistrategier ger möjlighet till. Målsättningen är att kombinera nordisk kunskap, nordiska erfarenheter och nordisk finansiering för att tillsammans möjliggöra forskning som strävar till att hitta konkreta lösningar som främjar barns och ungas välmående. En ytterligare målsättning är att inkludera barn och unga i projekten, att ge dem en röst och beakta deras perspektiv.

När pandemin började fick våra barn och ungdomar fungera som försökskaniner i en situation som ingen av oss någonsin kunnat föreställa sig. De fick begränsa sina liv, inte i första hand för sin egen skull utan för att skydda de svagaste i vårt samhälle. Därför har vi idag en skyldighet att lyssna på de unga, att lära oss av deras erfarenheter och hitta lösningar som stöder deras välmående på tröskeln till vuxenlivet. Och vi har en skyldighet att vara bättre förberedda när nästa samhälleliga kris drabbar oss.