Akademins finansiering av unga forskare genomgår en reform. Målet är att kombinera de nuvarande bidragsformerna för forskardoktorer och akademiforskare samt akademiprojektsbidragen för den unga forskargenerationen. De forskningspolitiska målen för den nya bidragsformen, akademiforskarfinansieringen, preciseras.

Finlands Akademis bidragsformer för forskardoktorer och akademiforskare samt akademiprojektsbidragen för den unga forskargeneration har varit delvis överlappande. Forskarna har ibland haft svårt att välja vilken finansiering de ska söka. Också de olika kostnadsmodellerna för akademiforskarens lön och forskningskostnader har varit administrativt tungrodda. Vårt mål är att förenkla finansieringssystemet och göra både ansökningsförfarandet och användningen av finansieringen smidigare. Samtidigt vill vi underlätta såväl forskarnas, forskningsorganisationernas som Akademins administrativa arbete.

Reformen grundar sig på en omfattande utredning

Akademin utredde möjligheterna att utveckla unga forskares finansieringsmöjligheter under 2021. Utredningen visade att urvalet av bidragsformer för den unga forskargenerationen har blivit mer komplicerat under de senaste åren, och i synnerhet akademiprojektsbidragen för unga forskare har upplevts ha oklara mål. I våra enkäter betonade de tillfrågade dessutom att finansieringen bör kunna användas flexibelt beroende på karriärskedet, forskningsområdets karaktär och sökandens situation för sökandens egen lön, forskningskostnader eller bådadera. Enligt responsen borde Akademin också slopa kravet på rörlighet, som har varit öppen för olika tolkningar, och bättre kombinera dess mål med bedömningen av ansökan.

Ansökningsvillkor: 2–7 år sedan doktorsexamen

Av forskarresponsen att döma har forskarnas största bekymmer haft att göra med den låga beviljandegraden. Den allt hårdare konkurrensen leder till en låg beviljandegrad, vilket också enligt Akademins styrelse orsakar många slags problem med tanke på såväl det arbete som olika aktörer måste utföra som allokeringen av finansieringen. Också av denna anledning är det viktigt att Akademin justerar och förtydligar sitt eget forskningspolitiska mål i finansieringen av den unga forskargenerationen.

Reformens forskningspolitiska mål är att identifiera de bästa forskarna i den yngre generationen och stödja dem så att de under finansieringsperioden kan klart avancera mot de mest krävande forskningsuppdragen. Mot bakgrund av detta mål är det viktigt att fastställa ansökningsvillkoren så att Akademin genom ansökningsbedömningen kan identifiera de sökande som under finansieringsperioden har möjlighet att uppnå den önskade kompetensen.

Som villkor för att kunna ansöka planeras en tidsperiod på 2–7 år sedan sökandens första doktorsexamen. I detta skede har sökanden redan bedrivit forskning efter disputationen och gjort medvetna val för att avancera i forskarkarriären, men har i regel ännu inte nått den karriärfas som förutsätts av ansvariga ledare för akademiprojekt.

En begränsning i behörigheten att ansöka utesluter tyvärr alltid en del av sökandena. Den plan som nu lagts fram kan betraktas som en nödvändig kompromiss mellan många olika önskemål och mål. Genom att inrikta utlysningen för akademiforskare till en relativt exakt definierad grupp sökande vill Akademin säkra att de forskningspolitiska målen och forskningens genomslag uppnås på bästa möjliga sätt.

Det är dock viktigt att särskilt begåvade forskare som siktar på en karriär som yrkesforskare har möjligheter att samla in de meriter som behövs för att kunna ansöka om det nya bidraget för akademiforskare. Redan i nuläget arbetar post doc-forskare oftare som anställda inom projekt som finansieras av Akademin än med egen forskardoktorsfinansiering. Vi kommer att fortsätta att föra en nära dialog med forskningsorganisationerna så att det även i fortsättningen finns mångsidiga möjligheter för forskare att komplettera sin kompetens.

Mobilitetskravet slopas

Mobilitetskravet, som har varit ett ansökningsvillkor i forskardoktor- och akademiforskarfinansieringen, har upplevts som besvärligt och nuförtiden svårt att uppfylla. Enligt responsen från forskare är det särskilt besvärligt att på ett ändamålsenligt sätt uppfylla kravet på rörlighet t.ex. med tanke på familje- eller privatlivet. Akademin har förbundit sig att stödja samordningen av arbets- och familjeliv i all finansiering som en del av arbetet för att främja jämställdhet och likabehandling inom forskningsfinansiering. Även om byte av arbetsmiljö i form av fysisk rörlighet ofta fortfarande är en viktig del av utvecklingen av en framgångsrik forskarkarriär, kan fruktbart samarbete i dag också genomföras på andra sätt.

Utifrån den respons vi fått av forskarna och den information som framkommit av ansökningarna är det motiverat att slopa kravet på rörlighet som sådant. Ändringen stöder allokeringen av finansiering med hjälp av ansökningsvillkor. För närvarande syftar mobilitetskravet till att säkerställa att forskaren ökar sin självständighet och kompetens på ett mångsidigt sätt, men i fortsättningen krävs motsvarande prov redan i ansökningsskedet. Dessa prov behöver inte nödvändigtvis vara just rörlighet, utan karriärutvecklingen bedöms på ett mångsidigare sätt.

Fokus på bedömning av karriärframsteg

Sökanden förväntas i ansökningsskedet ha tillräckliga bevis i förhållande till karriärskedet att hen har målmedvetet börjat avancera på karriären som yrkesforskare. Hur framstegen syns varierar beroende på forskningsområdet och situationen. Forskarnas yrkesskicklighet har blivit mångsidigare och de kan ge sig in på en yrkesforskarkarriär på många olika sätt. I planen för den nya bidragsformen beskriver vi som exempel vissa sätt att visa framsteg i karriären, men vi behöver forskarsamfundets hjälp för att utveckla bedömningen så att den på ett mångsidigt sätt beaktar olika situationer inom olika forskningsområden och olika sätt att bedriva forskning. Vi hoppas därför att forskarna aktivt deltar i samråden.

Bedömningen av ansökningar fokuserar på forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och sökandens kompentens, som inte bedöms med kvantitativa mätare utan genom kvalitativ internationell kollegial granskning. Vid bedömningen fortsätter Akademin tillämpa principerna för ansvarsfull forskarutvärdering, som används i all finansieringsverksamhet vid Akademin. Genom en ansvarsfull bedömning som beaktar mångfalden i forskarnas meriter säkerställer vi en jämlik behandling av sökandena och strävar efter att identifiera de mest lovande sökandena och därigenom stärka finansieringens genomslagskraft.

Större flexibilitet i medelsanvändningen

I den nuvarande modellen söks finansieringen för akademiforskarens lön och forskningskostnader skilt, eftersom det finns två olika kostnadsmodeller. Även om en akademiforskare som finansierats med en separat ansökan har kunnat ansöka om en s.k. ändring av användningsändamålet, har detta varit tungt både för forskaren och för forskningsorganisationens förvaltning. En avsikt med reformen är att övergå till en enda kostnadsmodell och fatta ett enda finansieringsbeslut för hela finansieringsperioden på en gång. Finansieringen kan flexibelt användas till egen lön och forskningsutgifter, och ändringar i ansökans kostnadsberäkning kan enkelt göras inom ramen för finansieringsvillkoren.

Akademin anser att beaktandet av särdragen inom olika forskningsområden är en viktig del av finansieringsreformen. Därför vill vi att den nya bidragsformen ska vara möjligast flexibel när det gäller strukturen på kostnadsberäkningen för den finansiering som söks och villkoren för medelsanvändningen.

Viktig information från enkäter och diskussioner som underlag för reformen

Hösten 2021 frågade vi forskare, forskningsorganisationernas ledning och förvaltning samt stiftelser och organisationer vilka de viktigaste aspekterna av finansieringen av den unga forskargenerationen är. Behandlingen av responsen från intressentgrupperna fortsatte vid diskussionsmöten.

Enkäten till forskare fick 828 svar. Forskarna ansåg att det viktigaste i finansieringen av unga forskare är möjligheten att använda finansieringen till egen lön, en tillräckligt lång finansieringsperiod samt en rimlig beviljandegrad. Däremot ansåg de betydligt mer sällan att internationell rörlighet är en viktig faktor. I synnerhet kvinnor uppskattade möjligheten att använda finansiering för egen lön och å andra sidan goda förutsättningar för att kombinera forskning och familjeliv.

Framför allt efterlyste forskarna flexibilitet. Till exempel de strama definitionerna av kravet på rörlighet väckte oro särskilt bland forskarna med familj. Forskarna efterlyste också en mer flexibel möjlighet att använda av finansieringen för deras egna forskningsbehov.

^{De faktorer som forskarna anser vara viktigast i finansieringen av den unga forskargenerationen. Man fick välja högst fem alternativ. Antal svarande: 826, antal valda svar: 4007.}

Se rapporten om forskarenkäten (pdf, Figurer och enkäten på svenska)

Hur framskrider reformen?

Akademins styrelse godkände planen för reformen, dvs. huvuddragen i den nya akademiforskarfinansieringen, den 4 februari 2022. Det finns dock ännu tid att påverka detaljerna i reformen. Vi ordnar en diskussion på finska den 14 februari och en diskussion på engelska den 17 februari. Enkäten kan besvaras fram till den 22 februari 2022. Avsikten är att reformen ska träda i kraft i samband med höstutlysningen 2022.

Varför genomförs akademiforskarreformen och vilka är dess mål? I videon berättar Finlands Akademis styrelseordförande Johanna Myllyharju om reformen. Se videon:

Följ reformen på vår webbplats: www.aka.fi/sv/earlycareer