Vetenskaplig forskning spelar en mångsidig och oersättlig roll i bygget av ett välmående samhälle. Forskning behövs bland annat som en grundval för vår världsbild och civilisation, som en byggsten för hållbar välfärd och hållbart välstånd, som stöd i beslutsprocesser, som medel för utveckling av praktiska metoder och som ett fundament för utbildningen. Utan högklassig och verkningsfull vetenskaplig forskning skapas inget nytt kunnande. Kunniga individer bildar grundvalen för all framgångsrik forskning, utbildning och innovationsverksamhet.

Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen avgav nyligen sin rapport där den konstaterar att Finlands konkurrenskraft och välfärd bygger på kunnande, forskning och innovationer. Arbetsgruppen definierade också de centrala principerna för hur det gemensamma målet att höja forskningsfinansieringen kan uppnås.

Som arbetsgruppen slår fast är konkurrensutsättning en viktig princip och kvalitetsfaktor inom forskningsfinansieringen. En betydande del av den konkurrensutsatta finansieringen kanaliseras via Finlands Akademi och Business Finland, något som dels garanterar god kvalitet, dels också möjliggör samordning av de olika finansieringsinstrumenten.

FoUI-arbetsgruppen konstaterar vidare att internationellt samarbete är en genomgående princip i FoUI-systemet. Också Finlands Akademi stöder internationellt forskningssamarbete kraftigt och lockar därigenom utländska förmågor till Finland. Kunniga forskare världen runt söker sig till högklassiga forskningsmiljöer.

En central uppgift för Finlands Akademi är att främja internationellt högklassig forskning i vårt land. Därigenom skapas också en grund för samhällets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Liksom vi senast under coronapandemin kunnat konstatera bygger vår förmåga att hantera även överraskande utmaningar på tidigare högklassig och långsiktig forskning.

Högklassig forsning påverkar samhället via många kanaler. Den långvarigaste effekten uppstår då kunniga människor tillämpar det de lärt sig i ständigt nya situationer. En annan påverkanskanal är forskarnas inhemska och internationella samarbete såväl med andra forskare som med de aktörer som använder sig av forskningsresultaten. Också den kanalen förutsätter långsiktighet, planmässighet och finansiellt stöd. En tredje påverkanskanal handlar om hur forskningens resultat, material och metoder förmedlas till sektorer och aktörer utanför forskarsamhället, såsom den grundläggande utbildningen, företagens produktutveckling m.fl.

Akademins kärnuppgift är att ur en stor mängd konkurrerande forskningsplaner genom referentgranskning välja de bästa. I det syftet tar Akademin årligen emot tusentals finansieringsansökningar och anlitar inemot tusen utländska experter för referentgranskningarna. Under de senaste åren har konkurrensen varit mycket hård. I snitt kan bara 15 procent av ansökningarna beviljas finansiering.

I den utvärdering av Finlands Akademi som publicerades den 1 mars konstateras att Akademin har skött sin kärnuppgift utmärkt. Där konstateras också att en offentlig finansiär av grundforskning, såsom Finlands Akademi, bildar en av forskningsfinansieringens hörnstenar i alla ledande vetenskapsländer. Utmärkande för Akademin och dess utländska systerorganisationer är forskarsamhällets viktiga roll dels i referentgranskningarna och dels också i beslutsorganen. Finlands Akademi är inte bara en statlig finansiär utan också en av de miljöer där forskarsamhället själv kan föra diskussioner om frågor kring forskningens utveckling.

En av de centrala rekommendationerna i utvärderingen är att Akademins forskningsfinansiering och verksamhetsanslag bör höjas. Utvärderingen understryker också behovet av att utveckla förutsättningarna för och styrningen av forskningen, utbildningen och innovationsverksamheten som en balanserad helhet.

I ljuset av den parlamentariska arbetsgruppens mål och rekommendationerna i den internationella utvärderingen av Finlands Akademi är finansieringsläget under de kommande åren bekymrande.

Fjolårets plan för den offentliga ekonomin, det s.k. rambeslutet, är alltjämt i kraft. Enligt planen ska Finlands Akademis bevillningsfullmakt minskas rentav med en tredjedel, 120–150 miljoner euro. Nedskärningarna innebär att sannolikt över tusen forskartjänster går förlorade samtidigt som Finlands attraktionsfaktor på det internationella forskningsfältet sjunker. Nedskärningarna sänker kompetensnivån, försvagar konkurrenskraften och försämrar förutsättningarna för hållbar tillväxt. Nedskärningar i forskningen innebär ofrånkomligen nedskärningar även i utbildningen.

I vår måste därför nya beslut fattas med vilka nedskärningarna av forskningsfinansieringen återkallas så att vårt lands vetenskap kan växa. En glädjande nyhet är att problemen kring avkastningen från penningspelen har lösts, varvid hindren för ett återkallande av nedskärningsbesluten är undanröjda. Nu bör målet vara att höja finansieringen till en nivå som motsvarar fyra procent av bruttonationalprodukten 2030.