Finlands Akademi och CSC – Centret för finländsk expertis inom IT har tillsammans utarbetat en rapport där man granskar utvecklingen av forskningsämnen med anknytning till flaggskeppen inom Finlands Akademis flaggskeppsprogram. I publikations- och citeringsanalysen utreder man samarbetet mellan finländska forskningsorganisationer och internationella partner. Dessutom undersöker man forskningens vetenskapliga genomslag.

Finlands Akademis flaggskeppsprogram stöder högklassig forskning och det samhälleliga genomslag som forskningen ger upphov till. Flaggskeppen är kompetenskluster där man intensivt samarbetar med näringslivet och det övriga samhället. Internationellt samarbete är också centralt. Genom flaggskeppen skapas framtidens kompetens och hållbara lösningar för utmaningarna i samhället.

De publikationsgrupper som man undersökte i rapporten bildades med hjälp av centrala uttryck samt flaggskeppens rapporterade publikationer. Därför fokuserar rapporten på de första sex flaggskeppens forskningsämnen, eftersom de hade hunnit lämna in sin mellanrapport. Dessa sex flaggskepp är

• 6G – flaggskeppet för trådlös teknik
• FCAI – Centret för artificiell intelligens
• FinnCERES – flaggskeppet för bioekonomi och materialforskning
• iCAN – flaggskeppet för digital precisionsmedicin inom cancervård
• INVEST – flaggskeppet för forskning i ojämlikhet, interventioner och välfärdssamhället
• PREIN – flaggskeppet för forskning och innovationer inom fotonik.

I de rapporterade publikationerna preciserades den modell som baserar sig på maskininlärning. Med hjälp av modellen identifierades publikationer för respektive ämne i databasen Web of Science (WoS).

Flaggskeppens forskningsteman har vetenskapligt inflytande redan före finansieringsperiodens början

Rapportens resultat visar att den finländska forskningen inom flaggskeppens teman klart har haft mer vetenskaplig genomslagskraft än världen i genomsnitt redan innan flaggskeppsperioden inleddes. Topp 10-indexet för publikationerna inom dessa teman är högre än genomsnittet i världen. Indexet beskriver andelen mest citerade vetenskapliga publikationer under en viss tidsperiod och inom ett visst vetenskapsområde. Om indextalet är över 1 är publikationerna vetenskapligt mer genomslagskraftiga än i världen i genomsnitt.

Det internationella samarbetet ökade

Rapporten lyfter fram att det internationella och nationella samarbetet varierade enligt ämne, men att de finländska forskningsorganisationernas gemensamma publikationer ökade i alla ämnen under granskningsperioden. Flaggskeppen FCAI:s och 6G:s teman innehöll flest publikationer från en organisation. Det internationella samarbetet var viktigast inom de teman som representerades av INVEST och iCAN. För PREIN och FinnCERES del ökade det internationella samarbetet betydligt. Figuren nedan visar ett exempel på samarbetsgrafer som producerats i granskningen.

_{Figur 1. Publiceringssamarbete inom forskningsteman som representeras av flaggskeppet INVEST 2005–2008 (vänster) och 2015–2018 (höger). Cirkelns storlek beskriver antalet publikationer i organisationen, färgen referensindexets värde och linjen sampublikationen. Publikationsgruppens totala antal och topp 10-indexvärdet nämns i grafens övre vänstra hörn.}

Perspektiv på granskningen av vetenskapligt genomslag

När man tolkar resultaten är det bra att beakta att granskningen har metodiska begränsningar. De centrala uttryck som användes för att gallra i forskningsämnena och antalet publikationer som preciserade modellen varierade enligt ämne. Detta påverkade bildandet av de granskade publikationsgrupperna. Dessutom omfattar publikationsdatabasen WoS, som används som materialkälla, färre publikationer inom samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Resultaten återspeglar alltså inte helt publikationsverksamhetens verkliga omfattning inom temana för dessa områden (t.ex. flaggskeppet INVESTs teman).

Dessutom bör man komma ihåg att publikations- och citeringsanalyserna beskriver publikationernas genomslag i forskarsamhället. Det är motiverat att göra en publikationsanalys, eftersom de granskade enheterna (flaggskeppens teman) och antal publikationer är tillräckligt stora helheter. Trots begränsningarna erbjuder citeringsindikatorerna, såsom topp 10-indexet, ett perspektiv på granskningen av det vetenskapliga genomslaget. I kvalitetsutvärderingen är kollegial bedömning en central metod.