Resultaten av Finlands Akademis enkät om sammanslagningen av bidragsformerna för akademiprofessorer och spetsforskningsenheter visar att det finns ett tydligt behov av båda bidragsformer. Enligt den feedback vi fick anses finansieringen av spetsforskningsenheter fungera bra i sin nuvarande form, men det finns många olika åsikter om målen för akademiprofessorfinansieringen.

Verksamhetsidén i Finlands Akademis nya strategi utgår ifrån att öppna nya vägar för högklassig, ansvarsfull och genomslagskraftig forskning. Som en del av genomförandet av strategin kommer vi att se över våra nuvarande finansieringsinstrument och bedöma deras aktualitet. Målet är att skapa en balanserad och aktuell finansieringshelhet.

Vi granskar för närvarande bidragsformerna för akademiprofessorer och spetsforskningsenheter. I slutet av 2023 inhämtade vi synpunkter från forskarsamhället och våra intressenter om möjligheten att kombinera ansökningstiderna och bedömningsprocesserna för dessa bidragsformer eller att kombinera bidragsformerna helt och hållet.

Utredningen är ett svar på Akademins mål att utveckla finansieringsinstrumenten så att de kompletterar snarare än överlappar varandra. I sin nuvarande form har de två bidragsformerna delvis samma mål och sökande, vilket har inneburit mycket dubbelarbete för de sökande och en arbetskrävande bedömningsprocess för Akademin. I fråga om akademiprofessorer har dessutom den låga beviljandegraden föranlett en grundlig översyn av denna bidragsform. I rekommendationerna från Akademins internationella utvärdering efterlystes också en grundligare utvärdering av finansieringsinstrumenten, särskilt finansieringen av akademiprofessorer.

Enkätresultat: bra betyg för nuvarande finansiering av spetsforskningsenheter

Som en del av utredningen öppnade vi en Webropol-enkät för forskare och andra intressenter den 16 november 2023. Enkäten var öppen till den 3 december och lockade drygt 340 respondenter. Enkäten kunde besvaras antingen via ett blogginlägg som vi publicerade i november eller via ett riktat meddelande som vi skickade till intressenter.

Svaren som gällde finansieringen av spetsforskningsenheter belyste vikten av en forskardriven approach. De svarande ansåg att det är viktigt att finansieringen söks av forskare. Att utlysningen är öppen för alla discipliner ansågs också vara avgörande. De svarande berömde också den långa finansieringsperioden på åtta år.

I allmänhet uppfattades programmet för spetsforskningsenheter som en bra och effektiv finansieringsmöjlighet i sin nuvarande form. De svarande värdesatte fördelningen av medel till grundforskning, vetenskaplig förnyelse, potential och nya initiativ, innovativt tänkande, aktuella frågor och disciplinspecifika prioriteringar.

Som förslag till förbättringar framförde respondenterna bland annat åsikter om att minska storleken på och finansieringen av enheterna samt att rikta finansieringen till ett större antal enheter. De tog även upp förslag om att förkorta finansieringsperioden. De svarande önskade också att mängden material i det första utlysningssteget skulle minskas och att intervjuerna skulle bli lättare.

I de öppna svaren beskrevs forskningsplatsens stöd och engagemang i spetsforskningsenheternas finansiering exempelvis på följande sätt:

”Vid vårt universitet tas spetsforskningsenheternas förutsättningar på allvar.”

”Vi har fått en tenure track-tjänst, en doktorandtjänst och pengar.” Dessutom är stödet också immateriellt. Vi är verkligen uppskattade.”

”Vi utlovades stöd från forskningsplatsen, men detta krävde långa förhandlingar och till slut ingripande från högre beslutsfattare.”

”Idag ligger stödet från universitetet på en bättre nivå, men för tio år sedan var det obefintligt.”

Bild 1. Svar på frågan: Om du har lett eller ingått i en spetsforskningsenhet, tycker du att engagemanget/stödet från forskningsplatsen har varit tillräckligt? (158 svarande på den riktade enkäten, 183 svarande på den öppna enkäten).

Önskemål om regelbundenhet och tillräcklig finansiering i bidragsformen för akademiprofessorer

När det gäller bidragsformen för akademiprofessorer betonade de svarande också den forskarstyrda karaktären av utlysningen. Att utlysningen är öppen för alla discipliner och forskningsämnen och att finansieringsperioden är fem år ansågs också vara viktiga faktorer.

”En akademiprofessur och möjligheten att söka den är en viktig motivationsfaktor för professorer och ett tydligt mål att arbeta mot.” (öppet enkätsvar)

Bland förbättringsförslagen nämndes en mer regelbunden och förutsägbar utlysning samt att finansieringsmöjligheten borde utvidgas till ett bredare spektrum av forskare. Samtidigt önskade man mer finansiering per utlysning för att få en mer rimlig beviljandegrad. Det föreslogs också att Akademin borde begränsa antalet på varandra följande akademiprofessorperioder. I övrigt gav enkäten relativt få idéer om hur man kunde minska arbetsbördan i ansökningsprocessen.

Av de förslag till förändringar som lades fram var det alternativ som fick störst stöd: ”Jag understöder inte idén om en sammanslagning av bidragsformerna för akademiprofessorer och spetsforskningsenheter eller deras finansiering”. Det näst mest populära alternativet var: ”Tidtabellen och bedömningsprocessen för akademiprofessorer och spetsforskningsenheter slås samman, och finansieringsbesluten är oberoende av varandra.”

Vad blir nästa steg?

Resultaten av enkäten diskuterades vidare och fördjupades under en workshop för intressenter den 14 december 2023. I diskussionerna sammanfattades de viktigaste målen för finansieringen av spetsforskningsenheter:

• ett forskningsstyrt, långsiktigt finansieringsinstrument som möjliggör nya initiativ och risktagande och stöder vetenskapens förnyelse
• stöder både dem som redan befinner sig på toppen och dem som strävar efter att nå den – stödet från organisationen/forskningsplatsen är viktigt
• finansiering för att stödja högkvalitativ grundforskning, där genomslaget kan synas efter en längre tid
• fokus på internationell kvalitet och nätverksbildning
• bidrar till att trygga kunskapsförsörjningen.

När det gäller akademiprofessorfinansieringen sammanfattade man exempelvis följande mål:

• fokus på vetenskaplig, internationellt kollegialt granskad excellens och forskningskvalitet – stöder banbrytande forskning och identifierar forskning som redan ligger i framkant
• viktigt att göra det möjligt för yngre forskare att nå framgång i utlysningen, bevis på deras kompetens som forskare
• fokus på frihet och djärva initiativ: det är viktigt att stödja ett brett spektrum av forskningsområden
• fokus på förnyelse och möjligheter inom nya sektorer
• beaktande av ERC:s finansiering och finansieringsinstrumentens förenlighet.

Efter workshoppen har diskussionen om enkätresultaten fortsatt i Akademins forskningsråd och på styrelsens kvällsmöte i slutet av januari. Akademins styrelse fortsätter att behandla ärendet i slutet av februari, och beslut om bidragsformernas mål och den preliminära utlysningstidtabellen väntas fattas i april.

Information om besluten läggs ut på Akademins webbplats.