Forskning stärker beredskapen inför kriser

Långsiktig och omfattande forskning skapar beredskap att agera vid plötsliga kriser. Sektorsövergripande samarbete och växelverkan mellan forskare och olika samhällsaktörer har en nyckelroll i stärkandet av krisberedskapen och försörjningsberedskapen. Detta betonar man i Finlands Akademis rapport om forskningsprojekt inom temat i fråga.

Covid-19-pandemin har betonat betydelsen av högklassig vetenskap och kompetens för välfärden och samhället.

En stark forskningsbas och den därpå baserade nyttjandeförmågan möjliggör beredskap att reagera snabbt på framtida, i detta skede ännu okända, samhälleliga hot och kriser.

Forskningen skapar kompetens och förmåga att svara på utmaningar och främjar därigenom samhällets förmåga att vara förutseende samt dess resiliens, dvs. kapaciteten att anpassa sig och klara av förändringar.

Finlands Akademi har på bred front finansierat forskning i anslutning till pandemier och andra kriser samt beredskapen för dem. Forskningsfinansieringen inom akademiprogrammet RESILIENCE har stött forskning om utveckling av vaccin och läkemedel, samhällsskydd och förutseende av kriser samt minimering av krisernas effekter. Med programmet har Akademin stött högklassig, förnybar och effektiv forskning, främjat nationellt och internationellt forskningssamarbete och stärkt forskningens samhälleliga genomslagskraft. Sammanlagt beviljade Akademin cirka 40 miljoner euro i finansiering för dessa teman. Dessutom har rådet för strategisk forskning (RSF) finansierat forskningsprogrammet Pandemier som utmaning för samhället (PANDEMICS) med 15 miljoner euro.

Genomslag uppstår genom växelverkan

Akademin finansierar i enlighet med sin strategi ansvarsfull och djärv forskning för Finlands och världens bästa. Ett viktigt mål för forskningen är att utöver vetenskapliga genombrott stärka högklassig kompetens. RESILIENCE-programmets vetenskapliga resultat och kompetens har skapat en stark grund för forskningens mer omfattande samhälleliga genomslagskraft, eftersom forskningsprojekten också har strävat efter en omfattande och mångsidig växelverkan.

År 2020 finansierade Akademin 16 forskningsprojekt med specialfinansiering för forskning i krisberedskap och försörjningsberedskap, för vilket statsrådet anvisade 20 miljoner euro.

Av projektens slutrapporter framgår att dessa projekt under tre år har bedrivit forskningssamarbete med över 200 olika partner (bild 1). Av dem var nästan hälften nya partner som man inte hade samarbetat med tidigare. Största delen av samarbetspartnerna var utländska forskningsorganisationer, men i hemlandet har den offentliga sektorn varit den viktigaste samarbetspartnern.

_{Figur 1. Samarbetspartner som rapporterat om projekt som finansierats med specialfinansiering för forskning i krisberedskap och försörjningsberedskap. Balkarna visar antalet samarbetspartner.}

Forskningsprojekten har också rapporterat om växelverkan som ingått i forskningsarbetet. Med interaktion avses verksamhet där man utbyter information och synpunkter om till exempel forskningsämnet, uppställningen av forskningsfrågan eller forskningsresultaten och utnyttjandet av dem. Vanligtvis är den andra parten en intressentgrupp som är intresserad av forskningens innehåll, men inte har eget intresse, kompetens eller resurser för att utföra den.

_{Figur 2. Krisberedskaps- och försörjningsberedskapsprojekten har under tre års tid bedrivit växelverkan med cirka 140 aktörer inom olika branscher.}

Vetenskapliga aktörer utanför det egna forskningssamfundet är den viktigaste gruppen som forskarna har bedrivit växelverkan med. I många projekt har man aktivt strävat efter växelverkan även med beslutsfattare. Forskarna har deltagit i riksdagens höranden och ministeriernas, regionförvaltningsverkens och välfärdsområdenas expertarbete. Dessutom har man samarbetat med till exempel Försvarsmakten och Försörjningsberedskapscentralen. Det har också förekommit växelverkan med medborgarorganisationer, industrin, företagssektorn och medierna.

_{Figur 3. Interaktionsaktörer som rapporterats av projekten.}

Samarbete i nyckelposition för att stärka krisberedskapen och försörjningsberedskapen

De krisberedskaps- och försörjningsberedskapsprojekt som Akademin finansierat har undersökt många olika framtidsscenarier och hot som samhället kan komma att möta. Forskningsprojekten har visat att såväl COVID-pandemin som andra samhällskriser är mångfasetterade och inte berör endast en myndighet, ett forskningsområde eller en befolkningsgrupp. Därför spelar sektorsövergripande samarbete och växelverkan mellan forskare och olika samhällsaktörer en nyckelroll när det gäller att stärka krisberedskapen och försörjningsberedskapen.

Samarbetets betydelse framhävs också i rapporten från PANDEMICS-programmet som finansierats av rådet för strategisk forskning och vars syfte är att erbjuda forskningsbaserad information för samhällets behov och beslutsfattande. Akademin har också främjat forskningssamarbetet som syftar till att stärka krisberedskapen genom att ta initiativ till det samnordiska programmet Välfärd bland barn och unga i det postpandemiska Norden som administreras av forskningsfinansiären NordForsk under Nordiska ministerrådet. Alla dessa åtgärder skapar också en stark grund av forskningsbaserad kunskap för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025. Som tema för perioden har regeringen valt just nordiska samhällssäkerhet, beredskap samt barn och unga.

_{Figur 4. Framtidsscenarier och hot som framkommit i undersökningar av krisberedskaps- och försörjningsberedskapsprojekt och som samhället kan möta.}