Akademiprisen till Matti Jalasvuori och Ville Kivimäki

Torsdag den 15 februari utdelar Finlands Akademi akademipris till två meriterade forskare. Akademipriset för vetenskapligt kurage går till akademiforskare Matti Jalasvuori från Jyväskylä universitet och akademipriset för samhälleligt genomslag till forskardoktor Ville Kivimäki från Tammerfors universitet.

Jalasvuori bedriver banbrytande forskning för att utveckla virusbehandling av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner. Kivimäki behandlar i sin forskning särskilt Finlands krigstida social- och kulturhistoria samt känslohistorien efter krigstiden.

Akademipriset för vetenskapligt kurage tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Priset kan beviljas för en djärv eller originell ny forskningsidé, fördomsfritt överskridande av vetenskapliga gränser eller villighet att ta risker i forskningen.

Akademipriset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas.

Akademiprisen utdelas vid en ceremoni som ordnas vid Finlands Akademi.

Akademipriset för vetenskapligt kurage till virusforskare som undersöker antibiotikaresistens

Akademiforskare Matti Jalasvuori (f. 1982) belönas med akademipriset för vetenskapligt kurage. Jalasvuori är en virusforskare som särskilt undersöker användningen av virus vid behandlingen av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner. Under åren har han dock forskat kring flera teman. Han har bl.a. undersökt sambandet mellan virus och livets uppkomst, virusursprung, evolutionen av virus och sexuell reproduktion samt virusbehandling av cancer.

”Det var under sista delen mina studier som jag förstod att en viktig del av allt liv är att genetisk information förflyttas från en organism till en annan – och att virus spelar en stor roll i denna process. Vi vet fortfarande mycket lite om allt det här”, säger Jalasvuori.

”Detta har efteråt fungerat som en anknytande faktor i många olika slags forskningsprojekt, som jag ofta startat efter att ha grubblat över vetenskapliga frågor från kväll till kväll. Denna horisontella genöverföring har många tillämpningsmöjligheter och den är i hög grad orsaken till varför antibiotikaresistensen ökat så snabbt.”

Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten inom sjukvården idag. Jalasvuori undersöker hur antibiotikaresistensen sprids via bakterier och utvecklar nya virus- och plasmidbaserade sätt att hindra spridningen. Han kombinerar kunskap inom virusforskning på ett djärvt mångvetenskapligt sätt och skapar på så vis möjligheter för att hitta nya lösningar på de praktiska utmaningar som antibiotikaresistensen medför.

Matti Jalasvuori fick sin magisterexamen år 2007 och avlade sin doktorsexamen i molekylärbiologi vid Jyväskylä universitet år 2010. Åren 2011–2014 hade han en av Finlands Akademi finansierad anställning som forskardoktor vid Jyväskylä universitet. År 2012 var han gästforskare vid Australian National University i Canberra. Han har fått akademiforskarbidrag för perioden 2016–2021. År 2014 utnämndes han till docent i virusgenetik vid Jyväskylä universitet. Jalasvuoris forskargrupp var en del av Finlands Akademis spetsforskningsenhet för biologiska interaktioner (2012–2017). Han har också fått annan finansiering, bl.a. från Medical Research Council i Storbritannien.

Han samarbetar tätt med ett flertal internationella forskargrupper och har fått flera artiklar publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Han har också skrivit en populärvetenskaplig bok om virus på finska: Virus – elämän synnyttäjä, kuoleman kylväjä, ajatusten tartuttaja.

Akademipriset för samhälleligt genomslag till historieforskare

Forskardoktor Ville Kivimäki (f. 1976) belönas med akademipriset för samhälleligt genomslag. Kivimäki är en historieforskare som särskilt har undersökt krigstida social- och kulturhistoria samt historien av mental hälsa och psykiatri.

Han har ett sätt att bedriva forskning som tillåter honom att uppmuntra till diskussion om teman i Finlands historia som ofta inte omtalas och som djupt påverkat många människor, teman som kan vara smärtsamma att behandla. Hans undersökningar har lyft fram dolda effekter av krig och fört olika generationers erfarenheter närmare varandra. Ju mer vi förstår hur krig påverkar människor och samhället, desto bättre kan vi uppfatta följderna av våldsamma konflikter i vår egen tid.

Kivimäkis forskning har tilltalat inte bara forskargemenskapen utan också allmänheten. Han gör sina resultat och material brett tillgängliga för publiken och han ger ut många publikationer på finska. Boken Murtuneet mielet, som grundar sig på hans doktorsavhandling, vann priset för årets historiebok och Fack-Finlandiapriset år 2013.

”Speciellt historiker har en publik också utanför den akademiska världen. Det finns en stor och mycket kultiverad läsarkrets i Finland som sysslar med historieforskning och som fyller bänkarna vid allmänna historieevenemang”, berättar Kivimäki.

”Historieforskarna kommunicerar med denna publik om förhållandet mellan det förflutna och nuet – och mellan nuet och framtiden. Att skriva för denna publik är forskarnas uppgift, och likaså är att skriva för den internationella forskargemenskapen.” Enligt Kivimäki är det omöjligt att mäta värdet eller betydelsen av denna dialog, men inom många teman uppkommer historieforskningens samhälleliga genomslag just genom interaktion med allmänheten.

Ville Kivimäki fick sin magisterexamen i Finlands historia vid Joensuu universitet år 2002 och avlade sin doktorsexamen i nordisk historia vid Åbo Akademi år 2013. Åren 2012–2014 var han forskare vid Helsingfors universitet och därefter flyttade han till Tammerfors universitet. Nu har han finansiering från Finlands Akademi för en anställning som forskardoktor vid Tammerfors universitet för åren 2016–2019. År 2017 utnämndes han till docent vid Tammerfors universitet. Han leder en forskningsgrupp som ingår i Finlands Akademis spetsforskningsenhet för erfarenhetshistoria (2018–2025). Han har också varit gästforskare vid universitetet i Tübingen, Yale University och ett Max Planck-institut i Berlin.

Erkänsla för forskarnas insatser

Akademiprisen utdelas nu för femtonde gången. Prisen kan beviljas till akademiforskare samt forskardoktorer som anställts med finansiering från Finlands Akademi. Besluten om prisen fattas av Akademins styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Syftet med prisen är att ge forskare som befinner sig i en dynamisk fas av sin karriär erkänsla och uppmuntran samt att fästa uppmärksamhet vid mål som Akademin anser vara viktiga. Prisföremålet är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick”, av Miia Liesegang.