Finlands Akademi valde tio nya akademiprofessorer

Finlands Akademi har utnämnt tio nya akademiprofessorer för perioden 1.1.2019–31.12.2023.

Totalt inlämnades 193 ansökningar varav 33 gick vidare till det andra utlysningssteget. Besluten fattades utifrån resultaten av en kollegial bedömning i fyra disciplinspecifika paneler. Bedömarna ansåg att ansökningarna höll mycket hög kvalitet och att de sökande hade etablerat omfattande nätverk. De nya akademiprofessorerna utnämndes av Akademins allmänna sektion på basis av panelens utlåtanden.

Bidraget för anställning som akademiprofessor är avsett för ansedda forskare i internationell toppklass som genom sin vetenskapliga verksamhet kraftigt förväntas inverka på det omgivande vetenskapliga samfundet och på samhället överlag. En akademiprofessor förväntas främja forskningen på ett betydande sätt och skapa en kreativ forskningsmiljö.

De nya akademiprofessorerna är: Lauri Aaltonen, Helsingfors universitet, Anne Haila (–31.12.2022), Helsingfors universitet, Pekka Lappalainen, Helsingfors universitet, Matti Lassas, Helsingfors universitet, Peter Liljeroth, Aalto-universitetet, Johanna Mappes, Jyväskylä universitet, Anssi Peräkylä, Helsingfors universitet, Olli Raitakari, Åbo universitet, Kari Rummukainen, Helsingfors universitet och Tapio Salmi, Åbo Akademi.

De nya akademiprofessorernas forskningsområden omfattar cancergenetik, socialvetenskaper, cell- och molekylärbiologi, tillämpad matematik, kondenserade materiens fysik, evolutionsbiologi, epidemiologi, teoretisk fysik och kemisk reaktionsteknik.

Lauri Aaltonen vill utöka vår kunskap om genomets roll i cancer genom att studera unika inhemska patientgrupper, såsom hårt cancerdrabbade släkter och patienter som exponeras för cancerrisker av samma typ.

Anne Haila söker nya lösningar på problem till följd av urbaniseringen, exempelvis stigande markpriser, markspekulation, höga boendekostnader och splittrade lokalsamhällen.

Pekka Lappalainen forskar med strukturbiologiska, biokemiska och cellbiologiska metoder i hur två centrala proteiner som binder aktin påskyndar aktintrådarnas upplösning och aktinmolekylernas återvinning i cellerna.

Matti Lassas studerar inversionsproblem med vilket normalt avses bestämning av okända strukturer genom indirekta mätningar. Tillämpningarna ska kunna användas bland annat i identifiering av olika typer av stroke och i kartläggning av underjordiska naturresurser.

Peter Liljeroth studerar artificiella designermaterial som byggs antingen atom för atom med mikroskopisk teknik eller genom utnyttjande av molekylernas självorganisering. Syftet är att ta fram material vilkas elektriska egenskaper kan modifieras efter önskemål.

Johanna Mappes studerar signalering och kommunikation mellan djur, exempelvis hur organismer anpassar sig efter förändringar i miljön, vilka evolutiva konsekvenser rovdjurens försvinnande har, hur fenotypisk variation består i en population och vilken betydelse kommunikationen har för artbildningens processer.

Anssi Peräkylä studerar på vilket sätt social växelverkan påverkas av de medverkande personernas eventuella narcissistiska problem, exempelvis en självupplevelse som pendlar mellan sårbarhet och grandiositet.

Olli Raitakari undersöker om finns ett samband det via epigenetiska mekanismer mellan föräldrarnas exponering för vissa riskfaktorer – exempelvis tobaksrök, miljögifter och psykosocial stress – och deras barns hälsa.

Kari Rummukainen forskar i gravitationsvågor som uppstår då två svarta hål kolliderar. Hans forskning ska också definiera de krav som ställs på gravitationsteleskopet LISA som ska sändas upp i rymden 2034.

Tapio Salmis forskningstema är träbaserade råvaror som kan ersätta olja. I forskningen ingår modellering och effektivering av kemiska reaktioner, i synnerhet katalysen.