Vetenskapens tillstånd 2018: vetenskapens nivå i Finland har höjts

Koncentrationer av forskning och kunskap, fenomenbaserad forskning och forskningsprofilering lägger grunden för framtida utveckling

Finlands Akademi offentliggjorde idag 2018 års utvärderingsrapport om vetenskapens tillstånd i Finland. Resultaten, som grundar sig på bibliometriska indikatorer, visar att vetenskapens nivå i Finland har höjts under 2010-talet. Personer som avlagt doktorsexamen står för en allt större andel av den forskning som bedrivs i landet. Antalet forskningsårsverken vid statliga forskningsinstitut har minskat väsentligt. I framtiden kommer fenomenbaserad forskning, koncentrationer av forskning och kunskap samt forskningsprofilering att få allt större betydelse inom forskningens utveckling.

I utvärderingen granskas vetenskapens nivå med det s.k. topp 10-indexet, som visar andelen vetenskapliga publikationer som i genomsnitt hör till den mest citerade 10 procenten inom ett forskningsområde. De nyaste uppgifterna gäller publikationer från perioden 2012–2015 och antalet citeringar fram till slutet av 2017.

Finlands topp 10-index har höjts under 2010-talet; indexvärdet för publikationer från perioden 2012–2015 är 1,12 då det internationella genomsnittet är 1. Den uppåtgående trenden, som observerades i 2016 års utvärdering, har således fortsatt. Ett flertal viktiga referensländer ligger dock fortfarande klart före Finland. Antalet vetenskapliga publikationer per capita är högt i Finland.

”Indexvärdet går i en bra riktning. Bibliometriska indikatorer är ett av sätten att analysera vetenskapligt genomslag, men de ensamma ger inte en övergripande bild av forskningens nivå. Den förändring som sker är alltid ett resultat av många långsiktiga faktorer”, påpekar ordföranden för utvärderingens styrgrupp, Finlands Akademis generaldirektör Heikki Mannila.

Doktorer står för en allt större andel av den forskning som bedrivs vid högskolor och statliga forskningsinstitut. När det gäller forskning och utveckling inom företagssektorn står doktorer fortfarande endast för ca 6 procent av arbetet.

Bland doktorander minskade antalet årsverken inom universitetens forskande och undervisande personal. Bland postdoktorala forskare ökade antalet årsverken. Vid forskningsinstitut minskade antalet forskningsårsverken betydligt.

Olika forsknings- och kompetenskluster (ekosystem) samt fenomenbaserad forskning kommer att få allt större betydelse i framtiden. I rapportens rekommendationer konstateras att högklassiga, genomslagskraftiga och attraktiva forsknings- och kompetenskluster är avgörande för Finlands utveckling. För att sådana kluster ska kunna bildas krävs forskningsprofilering och samarbete mellan olika aktörer.

”I dagens läge bildas framgångsrika forsknings- och kompetenskoncentrationer ofta på ett fenomenbaserat sätt, och universitetens strategier bygger i allt högre grad på sådana mångvetenskapliga kluster. Utvecklingen av dessa kluster förutsätter från forskningsorganisationer stark profilering, arbetsfördelning och samarbete samt tydliga och långsiktiga finansieringslösningar”, säger ordföranden för Finlands universitetsrektorers råd (UNIFI), rektor Jukka Mönkkönen från Östra Finlands universitet.

I rekommendationerna framhävs också vikten av mänskliga resurser när det gäller att stärka forskningens kvalitet och genomslag. ”Med tanke på universitetens framgång representerar rekryteringen mycket viktiga beslut, och för att kunna fatta bra rekryteringsbeslut krävs beslutsamma strategiska åtgärder. Universitetsforskningen förnyas och profileras på det praktiska planet just genom de personer som rekryteras”, konstaterar rektor Keijo Hämäläinen från Jyväskylä universitet.

Ett specialtema i utvärderingen är FoU-verksamhetens andel av BNP i Finland och referensländerna. Fyraprocentsmålet för Finlands FoU-intensitet, som Forsknings- och innovationsrådet och visionen för högre utbildning och forskning utstakat, förutsätter betydande insatser av både offentliga och privata aktörer”, säger överdirektör Anni Huhtala från Statens ekonomiska forskningscentral.

Anni Huhtala, Keijo Hämäläinen och Jukka Mönkkönen är medlemmar av styrgruppen för Vetenskapens tillstånd 2018.

Finlands Akademis utvärdering av vetenskapens tillstånd i Finland producerar material som stöder landets universitet och forskningsinstitut i deras utvecklingsarbete samt stärker kunskapsbasen för beslutsfattare.

Läs mer om utvärderingen på Finlands Akademis webbplats.