Akademin finansierade högklassiga kliniska forskare

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beslutat att finansiera 13 nya anställningar som kliniska forskare. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggdes särskild vikt vid forskningens höga vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens och lämpighet.

Den totala finansieringen uppgår till ca 3 miljoner euro. 29,5 procent av ansökningarna finansieras. 54 procent av de finansierade forskarna är kvinnor. Av de sökande var kvinnor 41 procent.

”Målet är att främja kliniska forskarkarriärer och uppmuntra professionella inom hälso- och sjukvården som sysslar med kliniskt arbete att forska vid sidan av det kliniska arbetet. Vi stödjar dem med att finansiera flexibel forskning på deltid, typiskt för fyra år", säger forskningsrådets ordförade Ursula Schwab.

Utöver hög vetenskaplig kvalitet, forskningsrådet betonade den sökandes kompetens och hens lämplighet för syften med finansiering för klinisk forskning. Ytterligare det var av stor vikt att forskningen har samhälleligt genomslag för att utveckla behandlingspraxis och förnya vetenskap.

Finansiering beviljades till exempelvis:

Daniel Gordin från HUCS forskar hjärt-kärlsjukdomar som är den största orsaken till dödlighet i Finland. Typ 1 diabetiker har mångfaldig risk att bli smittad av cirkulationsrubbningar i hjärnan. Denna forskning är en del av det nationala FinnDiane-projektet, vars syrte är att identifiera riskfaktorer för diabetes och relaterade sjukdomar mellan arvs- och miljöfaktorer samt behandlingens effekt. Påverkan av diabetes och relaterade sjukdomar till förändringar i hjärnartärer är studerat med att scanna pantienternas hjärnor i en magnetisk resonanstomografi. Gordin analyserar om förändringar i hjärnscanningen reflekterar neuropsykologens rutintest, som kartlägger minne, uppmärksamhet och iakttagelse. Syftet med undersökningen är att förbättra prognoser och livskvalitet av typ 1 diabetiker samt minska kostnader inom hälsovården.

Laura Toivonen från Åbo universitetscentralsjukhus forskar tillsammans med grupper från Åbo universitet, Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School (Boston, USA) samband mellan metabolom och mikrobiota hos barnens näsa och utveckling av luftvägsinfektioner och astma. Undersökningen bygger på en födelsekohortstudie av 923 finska barn, där barnen observerades för utveckling av luftvägsinfektioner och astma tills de var sju år gamla. Metabolomet och mikrobiomet i näsproven analyseras i USA. Undersökningen ger oss ny information om växelverkan mellan mikrober och deras värd och om individuell disposition för luftvägsinfektioner och astma. Den kan även möjliggöra förebyggande vård av luftvägsinfektioner och astma.  Metabolom- och mikrobiotaprofiler eller individuella metaboliter kan möjligen utnyttjas för att identifiera barn som har en ökad risk för luftvägsinfektioner eller astma och erbjuda förebyggande vård till dessa barn.