Akademiprojekt inom kultur- och samhällsforskning betonar vetenskaplig förnyelse

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat akademiprojektsbidrag till 73 forskningsprojekt, vilka har totalt 81 delprojekt. På basis av dessa finansieringsbeslut, den totala beviljade summan är 35 miljoner euro. Akademiprojektsbidrag är forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens genomslag och förnyelse.

I forskningsrådets finansieringsbeslut läggs särskild vikt vid projekt som kombinerar hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag och/eller vetenskaplig förnyelse. Enligt forskningsrådet är det viktigt att ett akademiprojekt innehåller forskare som ligger i olika skeden av sin karriär, men tyngdpunkten ligger trots allt på att stödja forskare på det postdoktorala stadiet.

Under septemberutlysningen 2018 hade Akademin tilläggsfinansiering på 25 miljoner euro som anvisats i statsbudgeten för att främja den yngre forskargenerationens arbete. Akademin bestämde att utdela denna finansiering i akademiprojekt. Av de projekten som finansierades av forskningsrådet för kultur och samhälle, 14 finansierades med den speciella bevillningsfullmakten för den yngre forskargenerationen.

”Tack vare tilläggsfinansieringen för yngre forskargenerationens projekt, 18 procent av sökande för akademiprojektsbidrag kunde beviljas. Samtliga sökande av den yngre forskargenerationen var mycket framgångsrika i utlysningen om akademiprojekt. En stor del av de finansierade yngre forskargenerationens projekt skulle ha beviljats finansiering även utan tilläggsfinansieringen. Den könsliga jämställdheten har också förbättrats jämfört med många tidigare utlysningsomgångar”, säger Sami Pihlström, ordföranden för forskningsrådet för kultur och samhälle.

I år bedömdes ansökningarna i paneler som var mer omfattande och mångvetenskapliga än förr. Forskningsrådet begrundar utveckling av sin bedömningsprocess enligt feedback vi har fått”, berättar Sami Pihlström. På basis av feedback från bedömarna, experter som deltog i forskningsrådets paneler ansåg att forskningsplaner som bedömdes i paneler ingår deras expertisområden och att paneler i sin helhet fungerar ändamålsenligt.   

Exempel på akademiprojekt med samhälleligt genomslag

Anu Korhonen från Helsingfors universitet leder forskningsprojektet Nordliga mardrömmar 1400‒2020, som går över vetenskapsgränser. Projektet är ett nytt initiativ för att förstå finländarnas forntid och nutid. Det ställer sig utanför huvudströmning med att ta fram sömnens kulturiska och samhälleliga dimensioner. Huvudsyftet med projektet är att utreda hurdana mardrömmar finländare fått under olika tid och om de har förändrats eller om de repeteras. Projektets resultat ger en djupare synvinkel till mardrömmar än förr. Undersökningen fokuseras till Finland, men lyfter fram befolkningens heterogenitet.

Johannes Riquet från Tammerfors universitet examinerar i sitt akademiprojektpoetik och politik av den arktiska geografin i samtidsfiktion och -konst i ljuset av den föregående arktiska berättelsetraditionen och diskussionen. Efter Kiotoprotokollet slutit, har arktiska regioner varit under vägande offentlig diskussion. I projektet forskar man nutida kulturens sätt att uppfinna etablerade framställningssätt av arktiska landskap och geografi på nytt.

Timo Kaartinen från Helsingfors universitetstuderar i sitt akademiprojekt moderna religiösa rörelser, som påstår att de frambringar etik med att utöva dygder, regler och vanor, som uppenbart skiljer sig från det vardagliga livets etiska problem och val. Projektet har en global synpunkt, som strävar efter att skilja alternativa källor för etiska impulser från religion, samhälleliga uppfattningar och det vardagliga iakttagandet av andra människor.