Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik valde nya akademiforskare

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat 20 nya bidrag till för anställning som akademiforskare. Den totala finansieringen uppgår till cirka nio miljoner euro. Förutom avlöningsbidraget får akademiforskarna också finansiering för att grunda en egen forskningsgrupp samt för att täcka övriga forskningskostnader. För de fem närmast påföljande åren har forskningsrådet reserverat sju miljoner euro för de nya akademiforskarnas forskningskostnader.

41 procent av ansökningarna fick helhetsbetyget 6 eller 5. Bara 24 procent av dem kunde finansieras. Cirka 10 procent av alla inlämnade ansökningar finansierades. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggdes särskild vikt vid den sökandes kompetens och forskningens hög vetenskaplig kvalitet. Dessutom läggdes vikt vid den sökandes föregående mobilitet och planerad mobilitet under forskningsprojektets lopp samt deras betydelse för forskningsplanens framgång och forskarkarriärens utveckling.

”Med beaktande av deras karriärfas, de finansierade forskarna ligger långt framme i sina forskningsområden. Andelen kvinnor av finansierade forskarna var beklagligt låg när man jämför detta år med de två föregående åren”, säger forskningsrådets orförande Reko Leino. ”Forskningsrådet strävar efter att finansiera akademiforskare från många olika naturvetenskapliga och tekniska branscher. Vi får dock mycket få ansökningar från hårda tekniska branscher, som maskin- och produktionsteknik, process- och kemiteknit samt elteknik. Vi hoppas att få flera högklassiga ansökningar från dessa branscher", säger Leino.

Många finansierade projekt fokuseras till framtidens teknologi

Sergey Andreev från Tammerfors universitet studerar avancerade tredimensionella nätverksarkitekturer i sin undersökning inom datakommunikationsteknik. Dessa arkitekturer sammanfogar nätverkets delar på jorden och på himlen och utnyttjar obemannade luftfartyger. Undersökningen fokuseras på möjliheter av radiokommunikation som är baserad på millimetervågor och omfattande modellering av prestationsförmågan av dynamiska tredimensionella nätverk som stöder samtidiga anslutningar.

Juha Lemmetyinen från Meteorologiska institutet utvecklar metoder för fjärrkartering av det säsongmässiga snötäckets sammanlagd massa eller vattenvärde. Angående väderprognoser, klimatforskning och hydrologi, är metoderna för fjärrkartering av snöns massa fortfarande bristfälliga. Syftet med projektet är att ingripa i problemet med att utveckla existerande satellitarkivens tolknings- och modelleringsmetoder för klimatologins behov. Projektet utvecklar även metoder för att använda nya censorer, vilket möjliggör mer exakt mätning av snöns massa och vattenvärde än förut.

Juha Muhonen från Jyväskylä universitet sträver efter att realisera en optisk mätningsmetod för spin i kisel. Spin-tillstånd hos kislets orenheter är ett av de mest lovande underlag till att realisera kvantbiter, det vill säga kvantdatorens biter, som behövs i kvantberäkning och kvantcensorer. Med att använda kisel kunde man producera framtidens kvantteknologi med samma metoder som nutida datorprocessorer och -minnen.

Emilia Peltola från Aalto-universitetet utvecklar sensorer baserad på strukturerade kolnanomaterial. Resultaten är viktiga för utveckling av mediciniska metoder och forskning inom neurovetenskap. Nya diagnos- och behandligsmetoder utvecklas bland annat för att lösa problemet med den snabbt åldrande befolkningen.