Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö beviljade bidrag till högklassig och innovativ forskning

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beslutat att finansiera 38 nya anställningar som forskardoktor. Utöver hög vetenskaplig kvalitet och den sökandes kompetens, forskningsrädet betonade den sokandes internationella mobilitet och hens utsikt att bli en självständig forskare under projektet. Forskardoktorer förväntas ha goda nationella eller internationella nätverk och de uppmuntras till internationell mobilitet och internationellt samarbete. Bidragen för anställning som forskardoktor ska hjälpa de mest lovande unga forskarna som nyligen doktorerat att kvalificera sig för krävande forskar- och sakkunniguppgifter.

Den totala finansieringen uppgår till cirka 10,3 miljoner euro. Finansieringen beviljas för tre år. Beviljandegraden var 15 procent. Cirka 66 procent av de finansierade forskardoktorerna var kvinnor. Av de sökande var kvinnor 62 procent.

En stor del av ansökningar var vetenskapligt högklassiga, men forskningsrådet kan finansiera bara en del av dem. Forskningsrådet beviljade finansiering speciellt för dynamiska och lovande forskarna, som hade skrivit en vetenskapligt högklassig och innovativ ansökan”, säger Ursula Schwab, professor och ordförandet till forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som forskardoktor fick betyget 6 eller 5.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Forskningsrådet finansierade många högklassiga anställningar som forskardoktor

Eeva Eronen-Rasimus från Helsingfors universitet forskar de liten kända proteorhodopsin-bakterierna som omvandlar ljus till energi, och deras distribution, genreglering och ekologisk betydelse i havsis och vatten under isen i Arktis och Östersjön. Fosrkningsresultaten kan utnyttjas när man avgör hur havsis som miskar till följd av klimatförändring påverkar havets biogeokemiska kretslopp.

Mari Lehti från Åbo universitet studerar vilken roll spermiens svans spelar i nedärvningen av förvärvade egenskaper. Förvärvade egenskaperna omfattar till exempel några ämnesomsättningsrubbningar. Fosrkningsresultaten främjar utvecklingen av diagnostisering och behandling av manlig infertilitet och bidrar till att man förstår orsaker till att ämnesomsättningsrubbningar blir allmännare.

Vadim Le Joncour från Helsingfors universitet undersöker bakomliggande orsak för aggressiva hjärncancercellernas egenskaper och sträver efter att utnyttja resulterande kunskap när man utvecklar nya terapiformer. Ytterligare undersöker Le Joncour cancercellernas genetiska fingeravtryck, det vill säga att han identifierar de gener som har genuttryck som avviker från andra cellernas gener i tumören. Fosrkningsresultaten hjälp oss att förstå hur hjärncancerceller sprider sig och att upptäcka nya målmolekyler för läkemedelsutveckling.

Anna Repo från Naturresursinstitutet forskar hur globala utsläppsminskningsbanor som stöder sig på en ökad produktion av bioenergi påverkar markanvändning och nåbarhet av biodiversitetsmål. Ytterligare studerar Repo medel mot konfliktsituationer i skogsvård och styrning av markanvändning i anslutning till begränsning av klimatförändringen och skyddet av biologisk mångfald.