Klimatbarometern 2019: Finländarna vill få klimatkrisens lösningar till politikens kärna

18.3.2019

Finländarna vill att klimatkrisens lösningar prioriteras under nästa regeringsperiod och Finlands EU-ordförandeskap. Allt fler finländare har dessutom redan ändrat sitt eget agerande för att bekämpa klimatförändringen. Dessa uppgifter framgår av den enkät som styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation lät Kantar TNS genomföra. Genom enkäten Klimatbarometern 2019 undersökte man finländarnas åsikter om klimatförändringen och klimatpolitiken inför riksdagsvalet. Dessutom undersökte man hur åsikterna har förändrats sedan 2015.

Fyra av fem finländare anser att det brådskar med att bekämpa klimatförändringen. Finländarna vill i klart större utsträckning än under det tidigare riksdagsvalet (52 procent –> 70 procent) att nästa regering ska bedriva en politik som effektivt bekämpar klimatförändringen. Av klimatbarometern framgår att 75 procent av finländarna vill att EU oberoende av de eventuella konsekvenserna för EU:s konkurrenskraft utgör en förebild för resten av världen när det gäller att bekämpa klimatförändringen, och mer än två tredjedelar anser att Finland bör vara en föregångare när det gäller att införa nya lösningar som minskar utsläpp. Totalt 44 procent av finländarna uppger att de i valet kommer att rösta på en kandidat som agerar aktivt för att bekämpa klimatförändringen.

Klimatförändringen betraktas som ett hot mot Finlands ekonomi och säkerhet

Flera finländare än för fyra år sedan (67 procent –> 76 procent) anser att klimatförändringens konsekvenser på annat håll i världen medför säkerhetshot för Finland. Klimatförändringen anses allmänt (59 procent) också innebära ett ekonomiskt hot för Finland. Största delen av finländarna (80 procent) anser dock att bekämpning av klimatförändringen förutsätter nytt kunnande, t.ex. nya tekniska lösningar, vilket i sin tur kan skapa arbetsplatser och förbättra Finlands konkurrenskraft.

I klimatbarometern märktes också allmänhetens starka stöd för utvecklingsbistånd och bistånd till länder som är känsligare för klimatförändringens följder. Mer än 60 procent av dem som svarade ansåg att de rika länderna bör stödja de fattigaste länderna när det gäller att lösa klimatkrisen, och att Finland i större utsträckning bör rikta utvecklingsbistånd till bekämpning av och anpassning till klimatförändringen.

De vetenskapliga bevisen på klimatförändringen anses vara allt starkare

Enligt den rapport som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC publicerade i oktober i fjol har klimatet redan blivit cirka en grad varmare jämfört med den förindustriella tiden. Inom forskarsamhället råder det stor enighet om att uppvärmningen till största delen har orsakats av människan. Av klimatbarometern framgår det dock att endast 58 procent av finländarna anser att forskarna är eniga om orsakerna till uppvärmningen. Procentandelen är trots det klart högre än år 2015 då endast en dryg tredjedel av dem som svarade ansåg att forskarsamhället är enigt om orsakerna till den globala uppvärmningen.

Det att klimatförändringens konsekvenser redan nu märks på olika håll i världen och att klimatförändringen har klart flera skadliga än positiva konsekvenser är man fortfarande stabilt eniga om.

Allt flera finländare har ändrat sitt eget agerande för att bekämpa klimatförändringen

Oron över klimatförändringens konsekvenser märks nu i större utsträckning också i de dagliga valen. År 2015 uppgav endast 29 % av dem som svarade att de hade ändrat sitt eget agerande på grund av klimatförändringen, men nu uppgav 41 % att de gjort det.

Klart mer än hälften av finländarna uppger t.ex. att de av klimatorsaker redan har minskat på sin elförbrukning och nästan hälften att de har ändrat på sitt köpbeteende. Cirka en tredjedel har utrett sitt eget koldioxidavtryck med hjälp av en räknare och en fjärdedel ämnar under de närmaste åren kompensera de utsläpp som det egna agerandet orsakar. Drygt hälften av dem som svarade önskar få mera information om klimatförändringen och råd om klimatsmarta lösningar.

Hur enkäten genomfördes

Enkäten om medborgarnas klimatåsikter genomfördes av Kantar TNS på beställning av styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation. I enkäten deltog 1 013 personer i åldern 15–74 år från olika håll i Finland förutom Åland. Kantar TNS samlade in undersökningsmaterialet i sin svarspanel Gallup Forum den 1–7 februari 2019. Undersökningens felmarginal är cirka 3 procentenheter åt båda hållen.

I styrgruppen för klimatkommunikation ingår miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, statsrådets kansli, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Motiva, VTT, Finlands Akademi, Kommunförbundet, Demos Helsinki, Sitra och Business Finland.

Mer information

  • Riikka Lamminmäki, kommunikationsexpert, miljöministeriet, tfn 050 576 2604, fornamn.efternamn(at)ym.fi

Har du frågor eller synpunkter?