Forskningsrådet för naturvetenskap och tekniks nya akademiprojekt betonar potential till genombrott och nya initiativ

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat akademiprojektsbidrag till 86 forskningsprojekt, vilka har totalt 114 delprojekt. Forskningsrådets finansiering för akademiprojekt uppgår till 50,5 miljoner euro. Akademiprojektsbidrag är forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens kvalitet, genomslag och förnyelse.

”Forskningsrådet fick ett ansenligt antal ansökningar som experterna ansåg vara utmärkta (helhetsbetyg 5 eller 6), mycket mer än vi kunde finansiera. Forskningsrådet strävar efter att bevilja finansiering inom så många forskningsområden som möjligt och att ta hänsyn till olika områdens särdrag.  Då forskningsrådet fattar sitt finansieringsbeslut, betonar det forskningens veteskapliga kvalitet, genomförbarhet, nyhetsvärde och potential till genombrott”, säger forskningsrådets orförande Reko Leino.

Under septemberutlysningen 2018 anvisade Akademin 25 miljoner euro för alla tre forskningsråden för att främja den yngre forskargenerationens arbete. Nästan hälften av de 86 finansierade projekten (42 projekt) hör till den riktade utlysningen för den yngre forskargenerationen. Av dessa 18 projekt finansierade med den speciella bevillningsfullmakten på 9,25 miljoner euro för den yngre forskargenerationen.”Vetenskapens framtid ser ut mycket lovande därför att den yngre forskargenerationen var mycket framgångsrik i utlysningen om akademiprojekt”, säger Leino.

Exempel på projekt finansierade av forskningsrådet med potential till vetenskapliga och teknologiska genombrott:

Katsuyuki Haneda från Aalto universitetet och Xiaoshu Lü från Vasa universitet koncentrerar sig på forskningens nya utmaningar av inom trådlös kommunikation. Strägare föreskrifter för byggnadernas energianvändning förutsätter lufttäta och energieffektiva isoleringsmaterial som reflekterar basstationers radiosingnaler och förhindrar användningen av mobiltelefoner inomhus. Syftet med detta konsortieprojekt är att utveckla en vägg som släpper igenom signaler. Decentralicerade antenner fästas på båda sidor av väggen genom lämpliga mikrovågkretsar. Då undvikas installering av ett mobilnät inomhus och kostnader som medföljer.

Antti Kosonen från LUT universitetet utredar hur kvaliteten av elström som kraftelektronik genererar påverkar elektrolyskapacitet av vatten. Akademiprojektet strävar efter att upptäcka energi- och kostnadseffektiva lösningar för att producera elbaserad vätgas för marknaden till ett konkurrenskraftigt pris. Behovet av vätgas som produceras med förnybar el uppskattas att bli mycket större under de följande årtiondena. Att uppnå klimatmålen kräver reformering av hela energisystemet och industriella produktionen mot nollutsläpp. Vätgas behövs bland annat i kolneutrala drivmedel och kemisk industris råvaror.

Mikko Nissi från Östra Finlands universitet bearbetar magnetisk resonanstomografi av vävnader med ultrakort ekotid och utvecklar en ny metod för dess bildrekonstruering, vilket möjliggör 3D-magnetisk resonanstomografi som är snabbare och mer exakt. Den nya metoden frambringar en bild som har bättre utförlighet och sensitivitet för diagnostik än den traditionella anatomiska tomografin. Ytterligare, magnetisk resonanstomografi med ultrakort ekotid möjliggör magnetisk resonanstomografi för vävnader utan signal som vanligen är mycket krävande att skanna.

Jaana Vapaavuori från Aalto universitetet studerar användning av oböjliga komponenter och funktionella materialer i elastiska textiler. Projektet utvecklar metoder för att placera komponenter i nano- och mikrostorlek direkt i textilfibrer eller på det färdiga tyget. Därtill studerar Vapaavuori hur elasticitet vid oböjliga elektroder kan förbättras så att strukturens töjning kan trefaldigas. Dessa elastiska elektroder kan användas bland annat i organiska solceller som placeras i textiler.