20 miljoner euro för forskning om krisberedskap och försörjningstrygghet

Finlands Akademi har beviljat 20 miljoner euro for vetenskaplig forskning kring krisberedskap och försörjningstrygghet. Finansieringen anvisades Akademin i statens fjärde tilläggsbudget för 2020. Inom utsatt tid inlämnades 65 ansökningar (151 delprojekt), av vilka 16 (42 delprojekt) beviljades finansiering.

”I år har vi sett hur stor betydelse högklassig forskning har för beredskapen inför kriser och som stöd för lösningar till krissituationer. Det är därför som denna första specialutlysning för forskning om krisberedskap och försörjningstrygghet är så viktig”, säger Finlands Akademis överdirektör för forskning Riitta Maijala.

Utlysningens mål är att öka förståelsen om komplexa kriser som berör samhället samt om de kan förutses och lösas. Finansieringen främjar mångsidigt forskningen kring teman som är centrala med tanke på krisberedskap och försörjningstrygghet och som har både vetenskaplig och samhällelig genomslagskraft.

”De finansierade projekten representerar på ett mångsidigt sätt både forskning kring åtgärder på systemnivå och den vanliga medborgarens perspektiv. Projekten kommer att arbeta interdisciplinärt på ett särskilt innovativt sätt”, säger Tua Huomo, ordföranden för utlysningens sektion.

”Vårt samhälle kan drabbas av många slags, även överraskande kriser. Dessa högklassiga projekt övertygar oss om att vi med hjälp av vetenskap kan hitta metoder för att lösa även svåra frågor”, tillägger Huomo.

Exempel på finansierade projekt

Ali Harlin (Teknologiska forskningscentralen VTT Ab) och Nelli Hankonen (Helsingfors universitet) ska söka fram teknologiska, beteendevetenskapliga och samhälleliga skyddslösningar för pandemier. Forskarna ska bl.a. utveckla tekniker för att förbättra skyddsutrustning, sträva efter att förstå människornas skyddsbeteende samt ta fram tvärvetenskapliga skyddsmetoder med hjälp av vilka leveranskedjors verksamhet i Finland kan säkerställas.

Tarja Pitkänen (Institutet för hälsa och välfärd), Annamari Heikinheimo (Helsingfors universitet) och Sami Oikarinen (Tampere universitet) beviljades finansiering för ett gemensamt projekt där de ska undersöka miljöövervakningen av sjukdomsalstrande mikrober och antibiotikaresistens i avloppsvattennät. Gruppen undersöker avloppsvattenprover och mikrober och metaller som ingår i dem för att ta reda på patogener i avloppsvattnet och för att ta fram forskningsbaserade rekommendationer för den avloppsvattenbaserade övervakningen. På detta sätt kan varnande signaler för smittsamma sjukdomar lättare upptäckas på förhand för att stävja epidemier.

I kristider är det ytterst viktigt att kunna tolka och analysera osäkra signaler och motstridiga uppgifter om situationen samt bedöma deras omfattning och konsekvenser för samhället. Nitin Sawhney (Aalto-universitetet) och Jonas Sivelä (Institutet för hälsa och välfärd) fick finansiering för ett projekt som ska analysera och rekonstruera krisberättelser till stöd för tillförlitlig information och samarbetsplanering. Projektet skapar en plattform som åskådliggör information för att förbättra den ömsesidiga förståelsen och förtroendet mellan beslutsfattare, intressentgrupper och vanliga medborgare.

I vårt komplexa kunskapssamhälle har betydelsen av försörjningstrygghet ökat vid sidan av den traditionella beredskapsverksamheten. Annukka Jokipii (Vasa universitet), Anssi Keinänen (Östra Finlands universitet), Aki-Mauri Huhtinen (Försvarshögskolan) och Valdemar Kallunki (Yrkeshögskolan Laurea) beviljades finansiering för ett flervetenskapligt projekt (IRWIN) som ska utveckla ett nytt system för nationell beredskap där beslutsfattare, det civila samhället och näringslivet skapar situationsmedvetenhet och samarbetar för att främja målen för krisberedskap.

I krissituationer äventyras den nationella livsmedelssäkerheten, vilket i sin tur hotar samhällsfreden. Därför är det viktigt att matproduktionen och -distributionen fungerar utan störningar. Marketta Rinne (Naturresursinstitutet) och Matti Kummu (Aalto-universitetet) ska ta fram nya lösningar och rekommendationer för att förbättra livsmedelssäkerheten på kort och lång sikt. Forskarna ska t.ex. utveckla lösningar på störningar i foderförsörjning, utreda möjligheterna till vertikalt jordbruk och vattenbruk samt undersöka störningars inverkan på livsmedelsförsörjningen i syfte att förbättra systemens motståndskraft.