Befolkningsundersökningsdata internationellt på hög nivå i Finland

Hälsa ur kohorter och biobanker, det vill säga Finlands Akademis akademiprogram COHORT, har internationellt sett gått i främsta ledet när det gäller att använda sig av och samarbeta kring forskningsdata. Det här visar att finländsk hälsofrämjande forskning har nått en hög internationell nivå under detta årtusende. En bidragande orsak är bland annat utmärkta forskningsdata, som även akademiprogrammet COHORT har tagit del av, såsom kohorter med insamlad data om befolkningsgrupper som använts inom forskningen för att visa på vikten av livsstil för hälsan.

Nytänk och originalitet inom vetenskapen tillämpades på ett nytt sätt inom COHORT, i enlighet med Akademins strategi. Inom ramen för programmet stöddes en samverkan mellan pågående projekt genom att bilda nya och livskraftiga helheter av befintliga födelsekohorter. Samtidigt som samarbetet utökades mellan till exempel grundforskning, klinisk forskning, folkhälsoforskning och forskning kring hälsovårdssystemet förbättrades forskningens vetenskapliga och samhälleliga genomslag inom dessa ämnesområden.

Flera olika födelsekohorter har legat som grund för programmets sex flervetenskapliga projektpaket. Programmet har även bidragit till att forskningen i högre grad använder sig av prover som samlats in i biobanker.

Projektet CoCoBi genererade en modell för att kombinera och använda olika data när det gäller forskning om hälsosamt åldrande. Data som användes var forskningskohorter i THL Biobank, Norra Finlands födelsekohorter och Norra Finlands biobank Borealis med insamlad data om nästan 1,4 miljoner personer. ”Akademiprogrammet COHORT satte igång ett betydande samarbete kring befolkningsundersökningsdata”, konstaterar projektdirektören, forskningschef Minna Ruddock. Under projektets gång grundade Uleåborgs universitet även Arctic Biobank. Samarbetet fortsätter inom de finländska biobankernas nätverk BBMRI.fi.

Professor Juha Pekkanen leder FINMIC-projektet, som genererade ett fungerande samarbetsnätverk av betydande finländska födelsekohorter och gav tillgång till data om allergiutveckling hos barn samt miljö och humant mikrobiom. Efter harmonisering av insamlade data har de första gemensamma analyserna inletts med 5 500 barn. Insamling av prover för att utreda betydelsen av miljömikrobiom har standardiserats och nätverket har även lett till flera nya samarbetsprojekt och ansökningar.

I studien EDCaR, Early cardiovascular and reproductive health exposures (Den kardiovaskulära och reproduktiva hälsans tidiga exponeringar) undersöktes möjligheten att hitta pubertetsdebuten med hjälp av längdmätningsdata och längdkurvan. ”Vi studerade även hormonella förändringar i puberteten hos sådana unga som konsumerat mindre mättat fett och kolesterol under hela barndomen, och fann att de inte skiljer sig jämfört med motsvarande förändringar hos andra ungdomar. Vi studerar för närvarande effekterna av övervikt och fetma under hela barndomen och i tonåren när det gäller könshormonnivåer hos pojkar”, säger professor Harri Niinikoski som har lett projektet EDCar.

Projektet BIRTHFAM har letts av professor Pekka Martikainen och genererat en unik uppsättning data som omfattar hela Finlands befolkning under fem decennier. ”Vi har skapat en metodisk grund för att analysera dessa komplexa data. Data om familj och släktskap har gett oss möjligheten att bedöma interaktionen mellan sociala och genetiska riskfaktorer för att förstå orsakerna till hälsoskillnader och kontinuiteten över generationerna”, konstaterar Martikainen.

Projektet Sleep in Development sammanförde forskare från CHILD-SLEEP och Finnbrain-kohorterna och har bl.a. utrett utvecklingen av antalet drömmar, sömnkvaliteten och dygnsrytmen från tre månader till två års ålder samt betydelsen av en god sömn med tanke på välmående. ”Vi har också utarbetat en webbplats för föräldrar och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården där det finns mycket information om hur barn sover och vilka faktorer som påverkar sömnen. I anvisningarna om bättre sömn finns tips om hur man hjälper barn att sova bättre”, berättar projektledaren, forskningschef Juulia Paavonen vid Institutet för hälsa och välfärd.

COHORT-programmet avslutande seminarium hålls den 16.12.2020 kl. 12.00–16.00 som ett webbinarium. Webbinariespråket är engelska. Du kan följa sändningen via länken som läggs ut på webbinariesidan.