Finlands Akademi beviljar 29 miljoner för akademiprojekt inom området kultur och samhälle

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle beviljar akademiprojektsbidrag till 58 projekt inom kultur- och samhällsvetenskaplig forskning. Fjorton projekt är konsortieprojekt, vilket betyder att det totala antalet finansierade delprojekt är 74. Dessutom finansieras 14 projekt med en särskild fullmakt för den unga forskargenerationens akademiprojekt.

Akademiprojektsbidrag är forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens genomslag och förnyelse. I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid projekt som kombinerar hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag och/eller vetenskaplig förnyelse. Enligt forskningsrådet är det viktigt att ett akademiprojekt innehåller forskare som ligger i olika skeden av sin karriär, men tyngdpunkten ligger trots allt på att stödja forskare på det postdoktorala stadiet.

”Forskningsrådet beaktade de tre centrala kriterierna för finansieringsbeslut: kvalitet, genomslagskraft och förnyelse. I år utnyttjade vi 6,7 miljoner euro av medel som öronmärkts för den unga forskargenerationens akademiprojekt. Unga forskare klarade sig bra i utlysningen också i vidare bemärkelse, eftersom nästan hälften av de finansierade projekten leds av unga forskare. Bland de projekt som finansieras finns både nya initiativ och projekt som baserar sig på redan kända och starka forskningskluster”, berättar forskningsrådets ordförande, professor Sami Pihlström.

Exempel på finansierade projekt

Suvi Salmenniemi från Åbo universitet undersöker den pågående politiska omvälvningen som präglas av en oro över den politiska fantasins död och demokratins kris samt av ett behov av alternativa samhällsformer och en förändring mot en hållbar framtid. Projektets mål är att kartlägga den politiska fantasins manifestationer och praxis samt att främja sociologins metodologiska och teoretiska fantasi. Projektet förenar politisk sociologi och konstnärlig forskning med olika människogruppers politiska fantasi på konst-, utbildnings-, aktivism- och mediefälten i Finland.

Lauri Thurén från Östra Finlands universitet ska utveckla en ny transparent och tvärvetenskaplig metodik som förklarar Jesu liknelsers roll och betydelse i deras ursprungliga sammanhang. Jesu liknelser hör till de viktigaste berättelserna, de används i olika sammanhang och de påverkar olika nivåer i samhället, konsten och religionen. Thurén ska genom modern argumentationsanalys, narratologi och datautvinning försöka förstå hur liknelserna fungerar. På så sätt kan liknelserna användas mer sakligt också i Bibelns historiska forskning och som källa till konstnärligt och teologiskt tänkande. Dessutom kan användningen av liknelserna i den samhälleliga debatten bedömas mer kritiskt än tidigare.

Pekka Mäkelä från Helsingfors universitet undersöker ansvarsfull utveckling och användning av artificiell intelligens. Mäkelä med grupp ska utforska de etiska riskerna och ansvarsfrågorna som anknyter till robotik och artificiell intelligens. Projektet kommer att rikta uppmärksamheten mot konkret, befintlig eller inom en nära framtid förutsebar teknik och dess användning. Mäkelä ska undersöka vilka bekymmer de nuvarande tillämpningarna av artificiell intelligens ger upphov till, särskilt inom hälso- och sjukvården, och vilka konkreta mål som bör ställas upp för planeringen av artificiell intelligens.

Pauliina Rautio från Uleåborgs universitet leder projektet CitiRats, som kombinerar naturvetenskaper och pedagogik och genomförs i samarbete med ungdomar. Projektet syftar till att utveckla och utforska förmågan att upptäcka samhällsmångfald och förmågan att föreställa sig alternativa hållbara framtidsutsikter. Forskarna, ungdomar i åldrarna 13–15 år och experter går tillsammans igenom tre forskningsfaser där man använder metoder inom naturvetenskap, humanvetenskap och konst. Projektet tar fram ny information om ungdomars urbana gemenskaper som samhällen med många olika arter av organismer samt information om hur ungdomar bäst kan lära sig av en hållbar samlevnad och föreställa sig olika alternativ.