Finlands Akademi kartlägger förändringstrender i forskarrörligheten

Den pågående coronapandemin har i hög grad begränsat forskarnas rörlighet liksom deras möjligheter att arbeta och verkställa samarbeten. Dessutom kan pandemin och dess efterdyningar påverka hur vetenskapligt samarbete organiseras i framtiden. Forskarrörligheten har även annars förändrats, delvis tack vare utvecklingen av digitala arbetsmöjligheter och arbetsmiljöer.

Finlands Akademi har inlett ett projekt för att granska rörligheten, särskilt med tanke på akademifinansierade forskaranställningar. I samband med ansökningar om finansiering för anställning som akademiforskare eller forskardoktor har Akademin sedan 2016 haft krav på rörlighet efter doktorsexamen, det vill säga att de sökande har varit verksamma i olika forskningsmiljöer. Internationell rörlighet och nätverkande har även uppmuntrats. Erfarenhet av mångahanda forskningsmiljöer anses viktig för att utveckla forskarkompetens och vetenskaplig självständighet.

Med tanke på framtiden är det aktuellt att fundera på hur bidragsformerna för akademiforskare och forskardoktorer kunde förändras och i synnerhet hur förändringarna i internationell forskarrörlighet påverkar bidragsformerna. Syftet med Akademins finansieringsmöjligheter är dels att tjäna forskargemenskapen och samhället så bra som möjligt, dels svara mot de förändringar som sker i forskarnas arbete och verksamhetsmiljö.

I samverkan med forskarsamhället och intressegrupper

Det i maj påbörjade projektet om forskarrörlighet granskar åtminstone följande frågor:

• Håller forskarrörligheten och det internationella samarbetet på att förändras? Hurdana nya samverkansformer kommer att skapas? Hur förhåller sig forskarsamhället till nya samverkansformer när det gäller forskarrörlighet?
• Hur ser den så kallade digitala rörligheten ut i olika branscher och hur kan den implementeras? Och hur går digital rörlighet att påvisa i samband med ansökan om finansiering från Akademin och utvärdering av forskningsplaner?
• På vilka olika sätt kan forskarens väg mot självständighet utformas med hänsyn till de särdrag som olika branscher har?
• På vilket sätt kan förändringar i internationell forskarrörlighet påverka bidragsformerna, i synnerhet när det gäller akademiforskare och forskardoktorer?
• Hurdana effekter har mobilitetskravet haft på bidragsformerna för akademiforskare och forskardoktorer?
• Hur borde utvecklingen av den internationella rörligheten inverka på finansieringsformerna, i synnerhet när det gäller bidragsformerna för akademiforskare och forskardoktorer?
• Hur kan Akademin bäst främja forskarrörlighet?

Medan projektet pågår kommer diskussioner att föras på bred front med forskarsamhället och intressegrupper. En första insamling av respons och idéer sker virtuellt i augusti. Projektet avslutas i februari 2021.