Finlands Akademi valde tio nya akademiprofessorer

Finlands Akademi har utnämnt tio nya akademiprofessorer för perioden 1.9.2021–31.8.2026. Bidraget för anställning som akademiprofessor är avsett för forskare i internationell toppklass som genom sin vetenskapliga verksamhet kraftigt förväntas inverka på det omgivande vetenskapliga samfundet och på samhället överlag.

Sammanlagt 249 forskare lämnade in en preliminär ansökan i utlysningens första steg. Av dessa gick 31 sökande vidare till det andra steget. Antalet sökande i denna ansökningsomgång var rekordhögt. Föregående akademiprofessorsutlysning ordnades 2017; då deltog 193 sökande i utlysningens första steg. De nya akademiprofessorerna beviljas lönefinansiering för högst fem år.

Internationella experter bedömde ansökningarna både i första och andra steget. Bedömarna granskade den föreslagna forskningens vetenskapliga kvalitet, innovativitet och nyhetsvärde samt uppskattade forskningens genomslag i forskarsamhället. I utlysningens andra steg bedömdes dessutom kvaliteten på forskarens forskningsmiljö och samarbetsnätverk.

”Utlysningen visade att det i Finland finns många internationellt högklassiga forskare som närmar sig forskningsproblem på ett unikt sätt”, säger professor Johanna Myllyharju, ordföranden för Akademins allmänna sektion, som fattade besluten.

När de nya akademiprofessorerna inleder sitt arbete i september nästa år finns det sammanlagt 26 akademiprofessorer. Sju av de nuvarande akademiprofessorerna avslutar sina finansieringsperioder i slutet av 2020. Nästa utlysning av bidrag för anställning som akademiprofessor har planerats till 2023.

De nya akademiprofessorerna är: Yrjö Helariutta (växtbiologi), Pasi Ihalainen (historia), Jukka Jernvall (utvecklingsbiologi och fysiologi), Ari Laaksonen (meteorologi, atmosfäriska vetenskaper, klimatforskning), Karri Muinonen (astronomi), Heikki Pihlajamäki (rättsvetenskap), Otso Ovaskainen (ekologi, evolutionsbiologi, ekofysiologi), Katariina Salmela-Aro (utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi), Anu Wartiovaara (biomedicin) och Guoying Zhao (datorvetenskap).

Yrjö Helariutta undersöker utvecklingen av växternas vaskulära vävnader och utvecklingen av trädartade växter, särskilt bastets utveckling och funktion. Helariutta kombinerar forskning om trädartade växter, särskilt den ekonomiskt betydelsefulla björken, med skogsförädling och trädrelaterad materialvetenskap.

Pasi Ihalainen bedriver forskning om politisk representation och utreder spänningar mellan parlament och folk från revolutionernas tider till 2000-talet. Genom att undersöka den politiska debatten om demokrati och suveränitet har han som forskningsobjekt historiska och moderna sätt att bygga upp, utmana och återskapa legitimitet i det parlamentariska beslutsfattandet. Ihalainen ska analysera digitaliserade historiska material från parlamentkällor från Finland och flera andra europeiska länder.

Jukka Jernvall ska i sin forskning inom evolutionär utvecklingsbiologi undersöka hur tänderna utvecklas och bildas. I särskild fokus är tändernas kusper, spetsar, dvs. de delar av tänderna som söndrar och skär maten, och hur de formas. Även om den nuvarande mekanismen bakom tandutveckling är mycket välkänd vet man ännu inte hur kuspen får sin form. Jernvall ska med hjälp av nya datormodeller utreda vilka faktorer som påverkar kuspernas form och vilka faktorer som är de viktigaste med tanke på tändernas funktion.

Ari Laaksonen ska undersöka klimatförändringen och i synnerhet mekanismerna bakom iskärnor i atmosfären. Med hjälp av laboratoriemätningar ska Laaksonen analysera förmågan hos mineralpartiklar, organiska aerosoler, sotaerosoler och biologiska aerosoler att fungera som iskärnor. Med hjälp av forskningen kan man ta fram bättre beskrivningar av isbildning. Dessa beskrivningar kan sedan utnyttjas i klimatmodeller.

Karri Muinonens forskningsprojekt inom astronomi koncentreras på elektromagnetisk spridning. Ljuset sprids och absorberas i praktiken i alla system för materia och elektromagnetisk strålning. Mätning, observation och teoretisk modellering av denna interaktion ger information om fysikaliska och kemiska egenskaper i dessa system ända till bråkdelar av våglängden. Forskningen kan utnyttjas för att upptäcka små himlakroppar i solsystemet, såsom asteroider.

Heikki Pihlajamäki undersöker med hjälp av komparativ rättshistoria rättslösningar i de centrala kolonialstaterna (England, Nederländerna, Spanien och Portugal) under den tidigmoderna tiden. Rättsordningarna i kolonierna granskas i två sammanhang: å ena sidan med tanke på kolonialstaternas medeltida rätt och å andra sidan med tanke på den europeiska rättsutvecklingen. I undersökningen jämförs också olika kolonialrättssystem.

Otso Ovaskainen ska ta fram ny forskningskunskap om den globala biologiska mångfalden. I fokus ligger arternas nuvarande utbredning och faktorer som påverkar den biologiska mångfaldens dynamik samt miljöförändringens inverkan på prognostiseringen av förändringar i den biologiska mångfalden. Målet är att producera mer omfattande material än vad som tidigare tagits fram om förekomsten av svampar och leddjur. Dessa arter utgör en stor del av den biologiska mångfalden, men det finns inget systematiskt material av global betydelse om dem.

Katariina Salmela-Aro undersöker klimatförändringens konsekvenser för de ungas välbefinnande. Salmela-Aro ska analysera de ungas emotionella, kognitiva, funktionella, sociala och motivationsmässiga utveckling. Målet är att utreda klimatförändringens positiva effekter på de ungas utveckling, såsom egenmakt och social sammanhållning, samt negativa effekter såsom dimensioner av stress och ångest.

Anu Wartiovaara ska studera hur metabolismen av mitokondrier reglerar nervsystemets hälsa och sjukdomar. Syftet är att utreda nya biologiska mekanismer för mitokondriesignalering och hur signaleringen påverkar cellernas metabolismmiljö och cellspecifika funktioner i olika cellpopulationer i det centrala nervsystemet. Wartiovaara ska dessutom undersöka hur dessa funktioner förändras i metaboliska stress- och sjukdomstillstånd. Forskningen ger ny kunskap om mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar och kan erbjuda möjligheter att utveckla nya precisionsbehandlingar.

Guoying Zhao ska med hjälp av nya metoder som baserar sig på maskinsyn och maskininlärning undersöka hur artificiell intelligens kan identifiera känslomässiga tillstånd. Utöver visuella signaler som baserar sig på en persons miner kan artificiell intelligens också identifiera dolda känslor. Forskningen kan inom lösningar som baserar sig på informationsteknik och artificiell intelligens förbättra förståelsen om mänskliga känslor och deras betydelse i interaktionen mellan människa och dator. Ny kunskap inom detta tema kan leda till innovationer och lösningar t.ex. inom webbundervisning och säkerhetsteknik.