Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade hög vetenskaplig kvalitet i bidragsbeslut om kliniska forskare

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat tolv kliniska forskare finansiering. I finansieringsbesluten betonades forskningens vetenskapliga kvalitet och den sökandes kvalifikationer och lämplighet för bidragsformen. Forskningsrådet fattade beslut utgående från olika kriterier såsom starkt samhälleligt genomslag liksom nytänk och originella infallsvinklar.

Forskningsrådet ansåg att den vetenskapliga nivån på årets ansökningar var utmärkt. Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö anser att finansieringen för kliniska forskare är ytterst viktig. Avsikten är att uppmuntra kliniska forskare att även framöver ansöka om finansiering inom ett allt bredare ämnesspektrum.

Forskningsrådet använder ca 2,4 miljoner euro för finansieringen av kliniska forskare. Beviljandegraden var 31 procent. 81 procent av de finansierade forskarna är kvinnor. Kvinnornas andel av alla sökande var 54 procent.

”Ansökningarna höll en mycket hög nivå. Det var ett nöje att se flera ansökningar där forskarkarriär och kliniskt arbete utgör en helhet som håller hög kvalitet liksom främjar vetenskaplig forskning och kliniskt arbete. Glädjande nog fanns det ansökningar från en rad olika ämnesområden”, säger forskningsrådets ordförande Ursula Schwab.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera kliniska forskare med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Emmi Helle vid Helsingfors universitet forskar kring medfödda hjärtfel. Strukturella fel i hjärtat beror på avvikelser i hjärtats utveckling under den första tredjedelen av graviditeten. Medfödda hjärtfel förekommer ofta i släkten. Bara några få sådana genvarianter som orsakar hjärtfel är dock hittills kända. Syftet med Helles forskning är att leta efter nya gener och deras genetiska varianter som orsakar medfödda hjärtfel. Man letar efter kandidatgener med hjälp av exomsekvensering och genom att studera multipotenta stamceller (iPSC) som genererats av patientens hudceller. I studien sker en differentiering av stamceller till både hjärtceller och vaskulära väggceller. Forskningsresultaten ger ytterligare information om ärftlighetsmodeller för medfödda hjärtfel liksom vilken roll upptäckta genvarianter spelar med tanke på utveckling av hjärtfel.

Aarno Dietz vid Kuopio universitetssjukhus siktar på att avsevärt förbättra hörselrehabiliteringen. Avsikten är att utveckla mer individuella rehabiliteringslösningar liksom diagnostiska test som möjliggör utvärdering av rehabiliteringens kvalitet och effekt. I Finland har detta begränsats av bristen på objektiva hörseltest som speglar vardagliga lyssningssituationer. Dietz forskargrupp har utvecklat nya finskspråkiga talaudiometriska test som ger noggrannare hörseldiagnostik och kan användas för att tillförlitligt mäta rehabiliteringsresultat. Dessutom har gruppen studerat elektrodkedjor och utvecklat kirurgiska metoder som gör att en operation av cochleaimplantat kan utföras säkrare och med bättre kvalitet, rentav i lokalbedövning.