Akademiprojektsbidrag för vetenskapligt och samhälleligt genomslagskraftig forskning inom naturvetenskap och teknik

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat akademiprojektsbidrag till 72 forskningsprojekt. Projekten består av sammanlagt 100 delprojekt. Forskningsrådets totala finansiering för akademiprojekten uppgår till ca 44 miljoner euro. I sina finansieringsbeslut betonade forskningsrådet i synnerhet forskningens vetenskapliga kvalitet, nyhetsvärde, genombrottspotential och genomförbarhet.

Kvaliteten på akademiprojektansökningarna har ökat varje år. I denna omgång bedömde panelmedlemmarna att hela 51 procent av ansökningarna var utmärkta (betyg 6 eller 5). Ungefär 74 procent av de projekt som fick betyget 6 finansierades, men endast omkring 10 procent av de projekt som fick betyget 5 kunde finansieras.

Akademiprojektsbidrag är ett av forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens kvalitet, genomslag och förnyelse. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik strävar efter att bevilja finansiering inom ett brett urval forskningsområden och att ta hänsyn till olika områdens särdrag.

”Antalet akademiprojektansökningar som forskningsrådet får in har ökat under de senaste åren. Det finns dock rum för fler ansökningar från de nationellt sett viktiga teknikbranscherna, såsom processteknik, miljöteknik samt maskin- och tillverkningsteknik, för att trygga branschernas framgång och förnyelsen av forskarkåren även i framtiden” säger forskningsrådets ordförande Reko Leino.

Av de ansökningar som bedömdes vara utmärkta var 14,5 procent projekt av den yngre forskargenerationen; av de finansierade akademiprojekten stod den yngre forskargenerationen för 24 procent. Forskningsrådet finansierade projekt av den yngre forskargenerationen med drygt 11 miljoner euro, varav drygt 9 miljoner euro kom från en särskild bevillningsfullmakt. Den sökande ansågs representera den yngre forskargenerationen om hen hade avlagt sin första doktorsexamen högst tio år sedan.

Exempel på finansierade projekt

Clemens Icheln (Aalto-universitetet) utvecklar i sitt projekt elektronik för endoskopikapslar i syfte att förbättra kvaliteten på diagnostiken. Endoskopikapslarnas icke-invasiva och angenäma egenskaper har ökat deras popularitet när det gäller att undersöka matsmältningskanalen. En utmaning vid kapselendoskopi är dock den begränsade diagnostiska tillförlitligheten i fråga om synfältet på kameran i kapseln, den trådlösa dataöverföringskapaciteten från kapseln till utanför kroppen samt batteriets varaktighet. För att lösa denna utmaning ska Icheln ta fram nya mikrovågskomponenter och optiska komponenter samt nya kapselfunktioner i anslutning till dessa.

Mari Kallioinen (LUT-universitetet) och Tuomo Laitinen (Östra Finlands universitet) ska utveckla nya sätt att redigera membran så att de aktivt förhindrar att biofilm bildas vid behandlingen av avloppsvatten. Vid bearbetningen används naturliga fenolföreningar som finns att tillgå i extrakt av vegetabiliskt ursprung. I forskningen kombineras modellering och experimentell forskning för att utreda växelverkan mellan fenolföreningar, membranytan och mikroorganismer. På basis av resultaten utvecklas strategier för förhindrande av biologisk förorening vid rening av avloppsvatten.

Aki Virkkula (Meteorologiska institutet), Olli Sippula (Östra Finlands universitet), Mikko Savolahti (Finlands miljöcentral) och Tuomas Hieta (Helsingfors universitet) beviljades finansiering för ett konsortieprojekt som ska bedöma effekterna av sot och brun kol på strålning i Finland och i den boreala zonen. Vid mätningarna undersöks på ett täckande sätt bl.a. andelen atmosfärisk svart och brunt kol i små partiklar i absorptionen av ultraviolett och synligt ljus. Dessutom ska forskarna undersöka andelen fossila bränslen och förbränningen av biomassa i proven. Mätningar görs på olika håll i Finland och dessutom undersöks långtidsprov av små partiklar i Spetsbergen, Sibirien och Alperna. Genom mätningarna av utsläppskoefficienter uppdateras utsläppsinventeringar och -scenarier för svart och brun kol som används för strålningsmodellering för perioden 2020–2100.