Finansministeriets budgetförslag: forskningsfinansieringen skärs ned med 40 miljoner euro

Enligt det budgetförslag som Finansministeriet offentliggjorde den 13 augusti minskar den forskningsfinansiering som utdelas via Finlands Akademi år 2022 med ca 40 miljoner euro jämfört med innevarande år. Nedskärningen beror på de olösta frågorna i anslutning till kompensationen för minskande vinstmedel från penningspel. I samband med vårens ramförhandlingar beslutade statsrådet redan om en nedskärning på 35 miljoner euro i den forskningsfinansiering som delas ut via Akademin från och med 2023.

Akademin är mycket oroad över hur de planerade nedskärningarna påverkar den finländska vetenskapen, dess genomslagskraft och internationalisering, begåvade unga forskares möjligheter att bedriva högklassig forskning i Finland samt möjligheterna att rekrytera internationella toppforskare till Finland.

Om Finansministeriets förslag förverkligas försvagar det den långsiktiga och högklassiga forskningen i Finland och äventyrar därigenom stärkandet av kunskapsbasen i landet.

Omkring 90 procent av Finlands Akademis forskningsfinansiering går till universitet. Den nedskärning som ministeriet föreslår innebär således en betydande minskning av den forskningsfinansiering som beviljas universiteten jämfört med det innevarande året.

Regeringsprogrammets mål är att höja den finländska forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av bruttonationalprodukten till 4 procent. Den nya nedskärning som ingår i budgetförslaget är redan den andra aktionen inom en kort tid som strider mot detta mål.

Nedskärningar i forskningen skär oundvikligt också av undervisningen och utbildningen. Forskningen utgör grunden för undervisningen, och akademifinansierade forskare undervisar och handleder också blivande forskare och experter för olika delar av samhället.

”Nu behövs det långsiktiga beslut av landets regering för att främja målet på 4 procent. Det har inte fattats några beslut ens på längre sikt om kompensationen av den minskade avkastningen av penningspelsverksamheten. Det vi behöver är en långsiktig ökning av forskningsfinansieringen, inte nedskärningar som är kopplade till intäkter från penningspel. Det är ohållbart att de nödvändiga FoU-satsningarna fortfarande delvis är beroende av penningspelsintäkter. Finlands Akademis forskningsanslag borde i sin helhet täckas med statens budgetmedel”, säger ordföranden för Finlands Akademis styrelse Johanna Myllyharju.

”Den föreslagna nedskärningen försämrar avsevärt förutsättningarna för finländsk forskning och därmed också utvecklingen av Finlands kompetensnivå, bildning och konkurrenskraft. Det är önskvärt att landets regering rättar till situationen vid den kommande budgetmanglingen”, konstaterar Finlands Akademis generaldirektör Heikki Mannila.

Akademins bevillningsfullmakt 2021 är 361 miljoner euro, varav 10 miljoner är en post av engångsnatur. Med bevillningsfullmakt avses det belopp som Akademin årligen kan utnyttja för att finansiera nya forskningsprojekt.

I Finansministeriets budgetförslag är Akademins nästa års bevillningsfullmakt 310 miljoner euro, dvs. 40 miljoner mindre än i år. Om man beaktar den tilläggsfinansiering av engångsnatur för forskning kring klimatförändringen som anvisats Akademin i år, minskar fullmakten sammanlagt med 50 miljoner euro.

Åren 2021 och 2022 stöder Finlands Akademi forskningen också med hjälp av EU:s återhämtningsfinansiering. Denna engångsfinansiering riktas till främjande av grön övergång och digitalisering. År 2021 uppgår denna finansiering till 45 miljoner euro och år 2022 beräknas den uppgå till 50 miljoner euro. Engångsåtgärder ersätter dock inte den långsiktiga forskningsfinansiering som delas ut till olika forskningsområden.