Finlands Akademi finansierar finsk-norskt forskningssamarbete inom teknik

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat 2 miljoner euro i finansiering för ett nytt slags forskningssamarbete mellan finländska och norska forskargrupper.

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat tre finsk-norska forskningsprojekt 2 miljoner euro i finansiering inom ramen för ett bilateralt samarbetsavtal med Norges forskningsråd.

De treåriga projekten främjar forskningens kvalitet, vetenskapligt och samhälleligt genomslag samt forskningens mångfald och förmåga till förnyelse. ”Målet är att möjliggöra internationellt högklassig teknisk forskning i samarbete med norska partner”, säger Reko Leino, ordförande för Akademins forskningsråd för naturvetenskap och teknik.

Ansökningarna höll hög nivå: 40 procent av de bedömda ansökningarna fick betyget 5 eller 6.

Genom finansieringssamarbetet stöds forskarstyrt internationellt samarbete. Finansieringen utlystes inom ramen för konceptet International Co-Investigator Scheme. Enligt konceptet förbinder sig Akademin och Norges forskningsråd att ömsesidigt finansiera arbete som utförs av utländska samarbetspartner till forskare i organisationens land. Forskningssamarbetet förväntas ge betydande mervärde för de finansierade projekten.

”Finansieringen beviljades till finländska forskningsorganisationer. En finländsk forskningsorganisation ansvarar för användningen av finansieringen tillsammans med en part i en norsk forskningsgrupp”, förklarar Riitta Maijala, överdirektör för forskning vid Finlands Akademi.

Det nya avtalet om finansieringssamarbete kompletterar Akademins finansieringssamarbete inom Europa. Enligt Reko Leino har forskningsrådet lyckats aktivera forskare inom teknik bättre än förväntat.

Finansierade projekt

Akademiforskare Isaac Afara (Östra Finlands universitet) och professor Achim Kohler (Norges miljö- och biovetenskapliga universitet) beviljades finansiering för att utveckla en ny metod för infraröd spektroskopi. Målet med metoden är att följa tillväxten av broskvävnad i realtid och att kontrollera tillväxtparametrarna under tillväxtcykeln. Forskningsresultaten kan förbättra den funktionella vävnadstekniken och bidra till att skapa konstgjord brosk för behandling av ledsjukdomar.

Biträdande professor Mikko Hokka (Tammerfors universitet), äldre forskare Alexandre Kane (SINTEF) och forskare Ruben Bjørge (SINTEF) beviljades finansiering för att ta fram en by borrningsmetod. Borrningstekniken utnyttjar piezoelektriciteten hos kvarts i granit och gör mekanisk borrning lättare. Forskningen förväntas också främja utnyttjandet av geotermisk energi i Skandinavien.

Professor Marko Huttula (Uleåborgs universitet) och professor Unni Olsbye (Oslo universitet) beviljades finansiering för att undersöka zeoliter. De är material som används i stor utsträckning inom industrin och som också anses vara viktiga för framtidens processer som grundar sig på hållbar utveckling, såsom återvinning av biomassa och omvandling av koldioxid till bränsle.