Finlands Akademi finansierar internationellt högklassiga akademiforskare inom naturvetenskap och teknik

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik beviljade idag finansiering för 22 nya anställningar som akademiforskare. Den totala finansieringen uppgår till cirka 10 miljoner euro. Andelen kvinnor bland finansieringsmottagarna är 18 procent. Bland de sökande var andelen kvinnor 22 procent.

Förutom ett avlöningsbidrag får akademiforskarna också finansiering för att grunda en egen forskningsgrupp samt för att täcka övriga forskningskostnader. Under den följande femårsperioden har forskningsrådet förberett sig på att finansiera akademiforskarnas forskningskostnader med knappt 9 miljoner euro.

Hela 43 procent av ansökningarna fick utmärkt betyg (6 eller 5). Cirka 9 procent av alla inlämnade ansökningar beviljades finansiering. Vid finansieringsbesluten betonade forskningsrådet den sökandes personliga kompetens och den vetenskapliga kvaliteten av forskningen.

”Forskningsrådets långsiktiga satsning på ett tillräckligt antal forskardoktorer börjar helt tydligt ge resultat. Tidigare forskardoktorer klarar sig utmärkt när de söker bidrag för anställning som akademiforskare. Den höga nivån på sökandena visar att det i Finland finns ett stort antal internationellt konkurrenskraftiga unga generationens forskare inom naturvetenskap och teknik. Det är naturligtvis synd att väldigt många utmärkta sökande inte kunde finansieras”, konstaterar forskningsrådets ordförande Reko Leino.

Exempel på finansierade forskare:

Andreas Hauptmann (Uleåborgs universitet) gör i sitt projekt banbrytande metodutveckling för att använda ljus och ljud för exakt biomedicinsk avbildning. Den nya metoden med inlärd rekonstruktion som används i projektet förenar artificiell intelligens och matematisk teori. Alla metoder kommer att utvecklas i samarbete med experter på medicinsk teknik för att möjliggöra ett praktiskt genomförande och införande av ny avbildningsutrustning inom hälso- och sjukvården.

Eliisa Lotsari (Östra Finlands universitet) ska undersöka hur isförhållandena, hydrologin och morfologins dynamik i flodbäcken förändras på grund av en varmare miljö i tre olika åar i norra Finland och Sverige. Dessutom ska Lotsari utreda hur mycket sediment som slutligen kommer från avrinningsområdena till åarna nu och i framtiden. Projektet bidrar till att förstå långsiktiga förändringar i flodekosystem genom att unika terrängmaterial kombineras med strömningsexperiment, fjärranalys och en numerisk modell. Nya teorier och framtidsprognoser om den årliga floddynamiken och dess konsekvenser för samhällen och ekosystem i det kalla klimatet ger information som stöd för beslutsfattande, miljöskydd, byggande av infrastruktur och upprätthållande av ett hållbart samhälle.

Hao Zeng (Tammerfors universitet) utvecklar i sitt projekt en liten ljusstyrd flygande robot som tillverkats av intelligenta material. Utmaningen är att tillverka små vingar som interagerar med luftflödet och som ger en effektiv dragkraft och gör det möjligt att roboten flyger. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid robotens aerodynamik och ett nytt slags robotdesign, vilket gör projektet ambitiöst. Projektets resultat kan öppna nya möjligheter inom materialvetenskaper och främja tillverkningen av innovativa små robotar.