Finlands Akademi finansierar nya forskardoktorer inom området kultur och samhälle

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat finansiering för 30 nya anställningar som forskardoktor.

Syftet med forskardoktorsbidragen är att ge de mest lovande forskarna som nyligen avlagt doktorsexamen en möjlighet att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär. I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid hög vetenskaplig kvalitet och den sökandes kompetens, sikte på internationellt samarbete, akademiskt och samhälleligt genomslag samt vetenskaplig förnyelse.

Enligt forskningsrådets ordförande Sami Pihlström var konkurrensen om forskardoktorsfinansieringen åter hård. ”Genom forskardoktorsfinansieringen vill forskningsrådet förutom stödja forskningens höga kvalitet och genomslagskraft i synnerhet främja vetenskaplig förnyelse. De forskare som är framgångsrika i den kollegiala granskningen får en möjlighet att inleda självständigt vetenskapligt arbete. I finansieringsbesluten fäste vi uppmärksamhet också vid mångsidigheten av de vetenskapsgrenar som forskningsrådet företräder”, säger Pihlström.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Den totala finansieringen uppgår till cirka 7,2 miljoner euro. Finansieringen beviljas för tre år. Beviljandegraden var 11 procent. Cirka 53 procent av finansieringsmottagarna är kvinnor.

Exempel på finansierade forskardoktorer

Jenni Sipilä (LUT-universitetet) undersöker konsumenternas medvetenhet om hållbar utveckling och dess upplevda betydelse. Konsumenternas positiva inställning till hållbar utveckling leder inte alltid till ett hållbart konsumtionsbeteende. Sipilä ska närma sig problemet genom att granska konsumenternas motstridiga reaktioner på hållbar konsumtion. Forskningen skapar ny kunskap om hållbarhetskommunikation och främjar därigenom hållbar konsumtion och i slutändan ett hållbarare samhälle.

Jari Pirhonen (Helsingfors universitet) bedriver forskning kring döden som en social process. Att en gammal människa dör inom långtidsvården är inte bara en fysiologisk händelse, utan också en social process. Äldre människor kan i själva verket dö socialt redan före de dör fysiologiskt, när de blir utan dagliga interaktioner och på så sätt inte möts som individer. Pirhonen ska utreda hur gamla människor, deras närstående och personalen tillsammans konstruerar den förestående döden och hur den påverkar deras relationer, liv och vård.

Antti Paakkari (Tammerfors universitet) ska analysera utbildningsteknologins växande roll inom den grundläggande utbildningen och dess koppling till privata aktörers ökande inflytande. I projektet analyseras dokument som behandlar utbildningsteknologi samt intervjuas lärare, personal inom undervisningsväsendet och marknadsförare av utbildningsteknologi. Paakkari ska dessutom granska användningen av utbildningsteknologi i grundskolan med hjälp av digitala etnografiska metoder. Projektet kan producera ny information om ett aktuellt men lite utforskat ämne.