Finlands Akademi valde nya akademiforskare inom biovetenskap, hälsa och miljö

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade i sina val forskningsprojektens höga vetenskapliga kvalitet, sökandenas uppåtgående karriärutveckling samt satsningar på internationellt samarbete.

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat bidrag för 24 nya anställningar som akademiforskare.

Vid besluten betonade forskningsrådet förutom den höga vetenskapliga kvaliteten på ansökan och den sökandes kompetens också en tydligt uppåtgående karriär som visar tecken på självständighet samt stark internationalisering. Forskningsrådet fattade besluten med beaktande coronapandemins effekter på forskarnas rörlighet och mobilitetsplaner.

Forskningsrådets totala finansiering för anställningarna uppgår i år till cirka 11 miljoner euro. Akademiforskarna beviljas finansiering för fem år. Sammanlagt 176 ansökningar inlämnades och av dessa finansierades omkring 14 procent. 42 procent av de finansierade är kvinnor, medan andelen kvinnliga sökande var 48 procent.

”Ansökningarna höll mycket hög kvalitet. Beklagligt många högklassiga ansökningar kunde inte finansieras”, säger forskningsrådets ordförande Ursula Schwab. Alla finansierade ansökningar för anställning som akademiforskare fick betyget 6 eller 5.

Syftet med bidrag för anställning som akademiforskare är att ge lovande forskare omfattande och mångsidiga möjligheter att bedriva oberoende forskning och bilda en egen forskningsgrupp samt utveckla forskningen inom det egna området. Akademiforskarna förväntas ha goda nationella och internationella samarbetsnätverk. Dessutom vill forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö genom finansieringen uppmuntra akademiforskare till ett allt bredare och mångsidigare internationellt samarbete.

Den nu beviljade finansieringen är avsedd för akademiforskarens lön. Dessutom kommer de finansierade forskarna senare att få en separat inbjudan att ansöka om finansiering av forskningskostnader.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera akademiforskare med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Antti Eloranta (Jyväskylä universitet). Elorantas forskningsprojekt undersöker de omfattande konsekvenserna av naturliga och människoskapade miljöfaktorer för sjöars näringsnät och laxfiskpopulationer i över hundra kallvattensjöar. Till de människoskapade faktorerna räknas t.ex. främmande arter, vattenkraftsproduktion och fiske. De empiriska och teoretiska modeller som forskningen resulterar i visar vilka miljöfaktorer som reglerar individernas och populationernas biomassa och resursanvändning och därmed hela ekosystemens struktur, funktion och hållbarhet. Detta innovativa forskningsprojekt stöder en hållbar skötsel av avlägsna subarktiska och alpiska sjöar och deras hotade laxfiskbestånd.

Ville Paakinaho (Östra Finlands universitet). Paakinahos forskningsprojekt syftar till att utreda hur läkemedelsresistens ändrar transskriptionsfaktorernas aktivitet vid prostatacancer. Under de senaste åren har många fungerande cancerläkemedel släppts ut på marknaden, men många cancertyper är resistenta mot dessa läkemedel. Paakinaho ska använda både genommetoder för enskilda celler som omfattar hela arvsmassan och bilddiagnostik för enskilda molekyler i levande celler. Med hjälp av bioinformativa analyser skapas en heltäckande modell för proteinernas funktion under läkemedelsresistensen. Den nya forskningskunskapen kan göra det lättare att förstå hur proteiner påverkar uppkomsten av läkemedelsresistens. Forskningen erbjuder potentiellt nya verktyg för att ta fram cancerläkemedel och -behandlingar.

Laura Karavirta (Jyväskylä universitet). Karavirtas projekt handlar om den fysiska aktiviteten hos äldre personer. Uppfattningarna om den äldre befolkningens rörlighet i förhållande till gällande rekommendationer baserar sig på modeller som inte beaktar den individuella förmågan att röra sig. Metoder som baserar sig på hastigheten och volymen av rörelser kan underskatta den faktiska fysiska belastningen hos äldre personer. I Karavirtas projekt utvecklas en metod för mätning av äldre människors rörlighet som beaktar individuella skillnader i funktionsförmågan och erbjuder metoder för individuella rekommendationer.