Finlands Akademi valde nya akademiprojekt inom området kultur och samhälle

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat 59 forskningsprojekt ca 30 miljoner euro i akademiprojektsbidrag. Åtta av dessa projekt är konsortieprojekt; det totala antalet finansierade delprojekt är 71. Fjorton projekt fick akademiprojektsbidrag som riktas till den yngre forskargenerationen för att stödja karriärutveckling.

Akademiprojektsbidragen beviljas för fyra år. Enligt projektplanerna kommer 175 forskare som avlagt doktorsexamen att arbeta i dessa projekt i över 3 100 personmånader. Forskningsrådet för kultur och samhälle anser det vara viktigt att det i akademiprojekt arbetar forskare som befinner sig i olika skeden av forskarkarriären. Tyngdpunkten ligger dock på att stödja forskare på det postdoktorala stadiet.

Akademiprojektsbidrag är forskningsrådet för kultur och samhälles viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens genomslag och förnyelse. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggs särskild vikt vid projekt som kombinerar hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag och/eller vetenskaplig förnyelse.

”Forskningsrådets finansieringsbeslut styrdes också i år av den kvalitet, genomslagskraft och förmåga att förnya vetenskapen som konstaterats genom den internationella kollegiala granskningen. Samtidigt fäste forskningsrådet också uppmärksamhet vid mångfalden inom de vetenskapsområden som den företräder och strävade efter att finansiering ett brett urval av forskningsområden”, säger forskningsrådets ordförande, professor Sami Pihlström.

”I sin helhet var beviljandegraden beklagligt låg på grund av forskningsrådets begränsade finansieringsmöjligheter. Konkurrensen om forskningsfinansiering är mycket hård under dessa förhållanden med knappa resurser, och många utmärkta projekt blir tyvärr utan finansiering”, säger Pihlström.

Exempel på finansierade projekt

Heidi Hirsto (Vasa universitet) leder ett forskningsprojekt som ska behandla vilken roll sociala medier och plattformar för gräsrotsfinansiering spelar i investeringskulturen. Projektet fokuserar framför allt på konsumenten och syftar till att klarlägga hur konsumenterna definierar och förstår investeringar, hur investeringar motiveras i digitala investerarsamfund och hurdana diskurserna i investeringskulturen är. Det aktuella projektet belyser bland annat de retoriska metoder som har använts på plattformar för gräsrotsfinansiering för att locka investerare under coronaviruspandemin och hur influerare i sociala medier har utnyttjats för att nå potentiella investerare.

Otto Latva (Åbo universitet) leder en forskningshelhet som ska utreda människans förhållande till ändringar i Östersjöns biologiska mångfald. I projektet kombineras historie-, språk- och kulturforskning samt paleoekologi för att undersöka människornas förhållande till försvunna, hotade och invasiva havsdjur och -växter. Målet med projektet är att utreda hur människorna har upptäckt och upplevt förändringarna i den marina biologiska mångfalden på lång sikt och hur dessa förändringar har påverkat människornas åsikter om havs- och skärgårdsmiljön. Projektet kan producera verktyg bl.a. för miljöplanering.

Heidi Westerlund (Konstuniversitetet) utnyttjar i sin forskning musikfostran, professionalism och ekopolitik. Inom projektet undersöks musikundervisningen och lärarutbildningen i Finland, Australien och Sydafrika. Syftet med Westerlunds projekt är att identifiera nya alternativa metoder att genomföra musikundervisning och konstundervisning överlag, metoder som främjar hållbar utveckling och som är socialt ansvarsfulla och framåtsyftande.

Uskali Mäki (Helsingfors universitet) leder ett vetenskapsfilosofiskt forskningsprojekt som ska analysera de ekonomiska vetenskapernas betydelse för det offentliga beslutsfattandet i samhället efter coronaviruspandemin. Det är fråga om ett mångvetenskapligt projekt som skapar ny förståelse om de ekonomiska vetenskapernas beredskap att erbjuda lösningar på de problem som coronaviruspandemin orsakar och avslöjar samt deras förmåga att på ett tillförlitligt sätt reagera på ekonomiska och samhälleliga kriser i framtiden.