Finsk vetenskap allt mer internationell, nivån högre än världsmedeltalet

Finland har i den allt hårdare internationella konkurrensen lyckats behålla sin position som ett land vars forskning har större genomslag än det globala genomsnittet. Samtidigt visar dock färsk data om vetenskapens tillstånd att många viktiga jämförbara länder ligger steget före. Samma mönster går igen inom olika vetenskapliga discipliner då forskningens nivå mäts på basis av den uppmärksamhet vetenskapliga publikationer fått inom forskarsamhället i form av citeringar.

Antalet vetenskapliga publiceringar har ökat globalt, och så även i Finland. Åren 2005–2018 steg antalet vetenskapliga publiceringar i Finland från cirka 32 900 till ca 43 200. Av samtliga publiceringar 2015–2018 svarade universiteten för 72 procent, statliga forskningsinstitut för 10 procent, universitetssjukhusen för sju procent och företagen för fyra procent.

Den vetenskapliga publikationsverksamhetens genomslag granskas ofta med ett särskilt topp 10-index. Indexet anger de mest citerade publiceringarnas andel av samtliga publiceringar. Indexvärdet kan också förändras retroaktivt då gamla publiceringar samlar nya citeringar. Därför lönar det sig att alltid granska utvecklingen på basis av tidsserier.

Studerar man de citeringar som publiceringar under fyraårsperioden 2005–2008 samlat under en viss tidsperiod blir Finlands topp 10-index 1,02, dvs. nära det globala medeltalet 1,0. Tio år senare, 2015–2018, var siffran 1,07.

Förutom Finland hade 22 andra länder ett högre indextal än genomsnittet 2015–2018. Dessa länders sammanlagda andel av världens samtliga publiceringar var 62 procent. Främst bland länder med ett stort antal publiceringar var Singapore (index 1,71), Schweiz, Nederländerna, Storbritannien, USA, Australien och Danmark (1,31). Sveriges index var 1,19 och Norges 1,03.

Vetenskapens geografi har genomgått en kraftig förändring. Kinas publiceringsmängder och de citeringar de samlat har vuxit drastiskt. Åren 2005–2008 var landets andel av publiceringarna nio procent medan USA:s var 26; ett decennium senare var motsvarande andelar 17 respektive 19 procent. Kinas topp 10-index ligger idag ovanför världsmedeltalet, medan de flesta västländernas indexvärde däremot uppvisar en sjunkande trend.

Stark ökning av utländsk undervisnings- och forskningspersonal och internationell FoU-forskning i Finland

Vid universiteten är undervisnings- och forskningspersonalen allt mer internationell till sin bakgrund. År 2020 uppgick den utländska undervisnings- och forskningspersonalens årsverken till 4 660, vilket var mer än en fjärdedel (27 %) av undervisnings- och forskningspersonalens sammanlagda årsverken. Under 2010-talet var internationalisering en stark trend: år 2012 var bara 17 procent av universitetens undervisnings- och forskningspersonal utländska medborgare. Bland doktorander och forskardoktorer har utlänningarnas andel vuxit klart snabbare än i senare karriärfaser. Variationen är dock stor mellan universiteten.

De finska universiteten, yrkeshögskolorna och statliga forskningsinstituten har i växande mån lyckats få utländsk FoU-finansiering. Från 2012 till 2020 steg universitetens utländska FoU-finansiering med 43 procent och uppgick i slutet av perioden till 122,8 miljoner euro. I yrkeshögskolorna var motsvarande siffra 55,9 miljoner euro, dvs. 44 procent högre än 2012. Den överlägset största utländska finansieringskällan för såväl högskolesektorn som statens forskningsinstitut var Europeiska unionen.

Betydelsen av internationellt samarbete syns tydligt i den vetenskapliga publikationsverksamheten. De internationella sampubliceringarnas andel av samtliga publiceringar i Finland har vuxit från 43 procent 2005–2008 till 63 procent 2015–2018. I en internationell sampublicering ska minst en skribent ha en bakgrundsorganisation från något annat land än Finland.

Inom det internationella vetenskapssamhället får internationella sampubliceringar också klart större genomslag i form av citeringar. För internationella sampubliceringar i Finland och jämförbara länder var topp 10-indexet klart högre än för rent nationella publiceringar. I Finland gällde detta praktiskt taget alla vetenskapsgrenar.

Källmaterial: Material baserat på Clarivate Analytics Web of Science, bibliometrisk beräkning CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy, 2020 och 2021; Undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen, Universitetsutbildning, Personal; Undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen, Högskoleutbildning och FoU (Statistikcentralens material); Statistikcentralen, FoU.

Vetenskapens tillstånd: den färskaste statistiken och enskilda analyser

I statistiken över vetenskapens tillstånd granskas forskningsfinansieringen och personalen samt den vetenskapliga publikationsverksamheten. Granskningarna utgår från forskningssektorer och enskilda forskningsorganisationer samt grupper av vetenskapliga discipliner. För FoU-finansieringens och den vetenskapliga publikationsverksamhetens del jämförs dessutom Finland med centrala jämförbara länder. I jämförelse med tidigare utredningar innehåller statistiken allt fler granskningar av yrkeshögskolor och statliga forskningsinstitut.

Dessutom publicerar Centret för vetenskapens datateknik CSC rapporten Identifying research topics and collaboration networks in Finland using topic modelling on scientific publications in 2008–2019. Rapporten testar hur forskningsämnen och samarbetsnätverk kan identifieras på basis av publikationsuppgifter.

I samband med statistiken om vetenskapens tillstånd har man också gjort en statistisk kartläggning av doktorernas placering i arbetslivet. I rapporten Kompetens ger genomslag granskas doktorer inom FoU-verksamheten enligt arbetsgivarsektor samt alla sysselsatta doktorer enligt arbetsgivarsektor, kön, nationalitet (Finland/andra), fakultet för avhandlingen samt akademisk ålder.

I sina utvärderingar av vetenskapens tillstånd tar Finlands Akademi fram material som stöder högskolornas och forskningsinstitutionernas eget utvecklingsarbete och stärker den faktabas som står till de forskningspolitiska aktörernas förfogande. I enlighet med den modell som Akademin och Undervisnings- och kulturministeriet kommit överens om har Akademin i sin rapportering om vetenskapens tillstånd övergått till ett upplägg där rapporten i framtiden publiceras årligen. På grund av de förändrade arbetsarrangemangen under coronapandemin har publiceringen av statistiska uppgifter framskjutits till hösten 2021 i stället för planerade 2020.

Följande gång publiceras statistik över vetenskapens tillstånd 2022.

Bekanta dig med statistiken över vetenskapens tillstånd:

• Statistik om vetenskapens tillstånd: Forskningsfinansiering (pdf)
• Statistik om vetenskapens tillstånd: Forskningspersonal (pdf)
• Statistik om vetenskapens tillstånd: Vetenskaplig publikationsverksamhet (pdf)

Dessutom kan du läsa andra rapporter med anknytning till ämnet:

• Identifying research topics and collaboration networks in Finland using topic modelling on scientific publications in 2008–2019 (pdf)
• Vaikuttavuus syntyy osaamisesta: Tilastopohjainen tarkastelu tohtoreiden sijoittumisesta työelämässä. Anu Nuutinen (pdf)