Forskardoktorsbidrag för aktuella, slagkraftiga och innovativa forskningsprojekt inom biovetenskap, hälsa och miljö

I sina finansieringsbeslut betonade forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö vetenskapligt högklassig forskning samt sikte på internationellt samarbete.

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat bidrag för 33 nya anställningar som forskardoktor. Vid valet av forskardoktorer betonade forskningsrådet utöver forskningsplanens höga vetenskapliga kvalitet och sökandens kompetens i år särskilt sökandens planer på internationellt forskningssamarbete och internationell rörlighet. Forskningsrådet fattade besluten med beaktande coronapandemins effekter på forskarrörlighet och mobilitetsplaner, men betonar att internationellt samarbete innehåller mycket mer än sökandens egen rörlighet.

”Ansökningarna om bidrag för anställning som forskardoktor höll hög kvalitet. Finansiering beviljades lovande forskare med innovativa ansökningar som innehöll motiverat och högklassigt internationellt samarbete”, säger Ursula Schwab, ordföranden för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som forskardoktor fick betyget 6 eller 5.

Forskningsrådet kommer att använda ungefär 9 miljoner euro för att finansiera de nu aktuella forskardoktorerna under en period på tre år. Beviljandegraden var omkring 15 procent. I år är cirka 52 procent av de finansierade forskardoktorerna kvinnor och deras andel av de sökande var lika stor.

Syftet med att bidrag för anställning som forskardoktor är att ge en möjlighet för de mest lovande forskarna som nyligen avlagt en doktorsexamen att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera forskardoktorer med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Melissa Meierhofer (Helsingfors universitet). Meierhofer ska forska kring hur fladdermöss kan fungera som bärare för flera potentiellt skadliga patogener. För närvarande finns det inga data som visar hur fladdermusens ekologi påverkar dynamiken hos de patogener som de bär eller hur klimatförändringen kan förändra situationen. Meierhofer ska undersöka patogenernas förekomst och dynamik genom att samla in prover av tre olika typer av fladdermöss med avvikande migrationsbeteende. Genom att förstå beteendet hos migrerande arter och sammansättningen av de patogener som de bär på kan man också förbereda sig på förändringar i riskerna för människan, kanske även när det gäller nästa sjukdom som uppstår via djur.

Toni Grönroos (Åbo universitet). Grönroos bedriver forskning kring typ 1-diabetes, som är en mycket vanlig sjukdom i industriländerna. Sjukdomens långvariga komplikationer utgör en stor utmaning för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med forskningen är att öka kunskapen om sjukdomens utveckling genom att undersöka förändringar i vita blodkroppar i sjukdomens tidiga stadier. Dessutom siktar Grönroos till att identifiera och verifiera de potentiella förändringarna, som senare skulle kunna användas för att förutse, diagnostisera och övervaka typ 1-diabetes. Forskningsprojektet kombinerar metoder inom olika vetenskapsområden samt de modernaste forskningsmetoderna och beräkningsmässig systembiologi. Målet är att hitta metoder som kunde hjälpa till att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Forskningens resultat kan öppna nya möjligheter för förebyggande och behandling av typ 1-diabetes.

Charlotte Angove (Naturresursinstitutet). Angove undersöker väteisotoper. Skogar spelar en viktig roll när det gäller att binda koldioxid. År 2019 band Finlands skogar hälften av vårt lands koldioxidutsläpp, med undantag för koldioxidläckage från markanvändning och skogsbruk – och skogarna är också viktiga för Finlands bioekonomi. Klimatförändringen har och kommer att ha en betydande inverkan särskilt på skogarna i nordliga områden, men man känner ännu inte till dessa konsekvenser i tillräcklig mån. I trädens årsringar finns värdefull information om hur klimatförändringen har påverkat tillväxten och bindningen av koldioxid. Angove ska utreda hur trädens svar på klimatförändringen lagras i ett visst spårämne så att ämnet i fortsättningen ska kunna användas effektivare för att undersöka klimatförändringens konsekvenser.