44 forskningsprojekt får akademiprojektsbidrag inom kultur- och samhällsvetenskaplig forskning

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat 44 forskningsprojekt ca 24 miljoner euro i akademiprojektsbidrag. Det totala antalet finansierade delprojekt är 60.

Akademiprojektsbidrag är forskningsrådet för kultur och samhälles viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens genomslag och förnyelse. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggs särskild vikt vid forskningsplanens höga vetenskapliga kvalitet, men uppmärksamhet fästs därtill vid sådana projekt som kombinerar hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag och vetenskaplig förnyelse.

Akademiprojektbidraget är avsett för att anställa en forskningsgrupp och täcka övriga forskningsutgifter. Finansieringen beviljas till ett finländskt universitet eller en finländsk forskningsorganisation som förvaltar medelsanvändningen för projektet. Akademiprojektbidragen beviljas för fyra år.

För forskningsrådet for kultur och samhälle är det viktigt att akademiprojekten består av forskare som befinner sig i olika karriärfaser. Tyngdpunkten ligger dock på att stödja forskare på det postdoktorala stadiet.

Utifrån resultaten av den internationella kollegiala granskningen utdelade forskningsrådet för kultur och samhälle finansiering till projektansökningar av högsta kvalitet. ”Dessutom fäste forskningsrådet uppmärksamhet vid mångfalden inom den vetenskapsområden det företräder och finansierade på så sätt på bred front olika forskningsområden”, konstaterar forskningsrådets ordförande Petri Karonen. ”Konkurrensen om finansiering var exceptionellt hård denna gång, varför andelen bifall var låg. Många projekt som fick utmärkt betyg blir tyvärr utan finansiering i år.”

Exempel på finansierade projekt:

Tapio Litmanen (Jyväskylä universitet) undersöker löften inom energiteknik och kärnkraftssektorn. Vilka förväntningar och löften om kärnteknik och dess utveckling har framförts tidigare och framförs nu? Vilka lärdomar kan man dra av det förflutna när det gäller den pågående omvälvningen av energiproduktionen och lösningen av hållbarhetsutmaningarna? I sin forskning koncentrerar sig Litmanen framför allt på modulära kärnreaktorer som är mindre än traditionella reaktorer i fråga om storlek och effekt. Forskningen kompletteras bland annat av löften om återvinning och slutförvaring av kärnavfall. Målländer är Finland, Kanada, Frankrike, Sverige och Storbritannien.

Niina Nummela (Åbo universitet) och Wilhelm Barner-Rasmussen (Åbo Akademi) ska genomföra ett gemensamt konsortieprojekt om det kosmopolitiska livet, identitet och arbetets framtid. I forskningsprojektet utreds de globalt rörliga människornas och så kallade världsmedborgares åsikter om vad ett hållbart, icke-diskriminerande och betydelsefullt arbete och levnadssätt är. Finland behöver mer arbetskraft från utlandet och man vill locka utbildade experter hit för att jobba. Nummelas och Barner-Rasmussens akademiprojekt syftar till att visa hur det finländska samhället bör utvecklas för att allt fler människor som rör sig globalt och internationella experter ska flytta till och etablera sig i Finland.

Rebekah Rousi (Vasa universitet) leder ett akademiprojekt om cybersäkerhet, erfarenheter av personlig integritet och etik. Nuförtiden är cybersäkerhet något som rör nästan alla. Trots detta åsidosätts dator och internetanvändare upprepade gånger t.ex. i planeringen, genomförandet och utvecklingen av elektroniska säkerhetslösningar och datasäkerhetssystem. Rousis mångvetenskapliga akademiprojekt fokuserar på cybersäkerhetens personliga sida, användbarhet och användarerfarenhet. Forskningens resultat kan bidra till utvecklingen av nya lösningar inom cyber- och informationssäkerhet.

Miika Tervonen (Migrationsinstitutet) analyserar utvisning som ett samhälleligt fenomen samt utvisning från Finland. Tervonen undersöker den finländska utvisningspolitiken och dess praxis mellan 1970 och 2025. Inom projektet ska man göra Finlands första långsiktiga analys av temat och till exempel utnyttja tidigare outnyttjade arkivkällor. Forskningsprojektets betydelse framhävs av att antalet icke-medborgare som avlägsnats ur landet klart har ökat i Finland och i många andra västliga industriländer.

Utöver besluten om akademiprojekt fattade forskningsrådet för kultur och samhälle beslut om de ansökningar om forskardoktor- och akademiforskarfinansiering för vilka Akademin hade begärt tilläggsutredningar på grund av förbindelser med Ryssland eller Belarus. Forskningsrådet beslutade den 24 maj 2022 att bevilja forskardoktorsfinansiering till en forskare och akademiforskarfinansiering till en forskare.