Finlands Akademis akademipris till Emmi Helle och Eliisa Lotsari

Emmi Helle, som forskat i medfödda hjärtfel hos nyfödda, och Eliisa Lotsari, som forskat i förändringar i vattendragen, belönas för exceptionellt vetenskapligt kurage och kreativitet samt för sin verksamhet för att främja vetenskapens samhälleliga genomslag.

Finlands Akademi har belönat två meriterade unga forskare. Akademiprisen 2021 tilldelas Emmi Helle, som arbetar som klinisk forskare vid Helsingfors universitet, för hennes sätt att kombinera medicinsk grundforskning med praktiska mål för hälsan samt akademiforskaren Eliisa Lotsari, som arbetar som biträdande professor i vattenteknik vid Aalto-universitetet, för hennes sätt att med en utmärkt flervetenskaplig infallsvinkel förklara förändringarna i vattendragen.

”Ny information om riskfaktorer för medfödda hjärtfel hos nyfödda”

Emmi Helles kliniska forskningsarbete fokuserar på att utreda uppkomstmekanismerna för strukturella hjärtfel hos barn. Hennes forskning har fört ämnet framåt på ett betydande sätt. Förutom forskningen arbetar Helle som specialläkare på Nya barnsjukhuset och Mejlans Hjärt- och lungcentrum.

Enligt Helle är forskningen av nyfödda barn betydelsefull ur såväl ett medicinskt som ett hälsoekonomiskt perspektiv. ”Jag tycker om att arbeta med nyfödda eftersom de är människans början, man börjar så att säga med rent bord. I min doktorsavhandling om kostnadseffektiviteten i prematurvården konstaterades att de euron som reserverats för vård av mycket i förtid födda spädbarn fördelas effektivt eftersom prematurbarnens senare livskvalitet är mycket god”, säger Helle.

Helles senaste forskning har gett mer information om faktorer som ökar risken för hjärtfel, såsom vilken betydelse mammans sockerbalans och olika genvarianter har för utvecklingen av felet. I forskningsgruppen har man identifierat en ny kandidatgen, vars roll som orsak till hjärtfel utreds som bäst.

”Utvecklingen av hjärtat under graviditeten är en komplicerad helhet. I min egen forskning försöker jag identifiera genetiska och miljörelaterade riskfaktorer som ökar risken för hjärtfel. Hjärtfel utvecklas i regel i början av graviditeten, under en tid då den blivande mamman inte nödvändigtvis ens vet om att hon är gravid. Personer som planerar en graviditet har nytta av att känna till faktorer som ökar risken för hjärtfel. Genom effektivare uppföljning av riskgraviditeter kan vi identifiera hjärtfel redan under graviditeten, varvid vi kan hänvisa förlossningarna i fråga till Nya barnsjukhuset där de bästa förutsättningarna för omedelbar vård finns”, berättar Helle.

Emmi Helle har en medicine licentiatexamen från Linköpings universitet i Sverige 2009. Hon disputerade för medicine doktorsexamen vid Åbo universitet 2010. Hon fick specialläkarbehörighet inom barnsjukdomar 2019 och har nyligen avlagt specialistbehörighet i barnkardiologi. Hon beviljades docentur vid Helsingfors universitet i januari 2022. Dessutom är Helle ekonomie magister. Åren 2015–2017 var Helle postdokforskare vid Stanford University i USA.

”Finlands vattendrag står i centrum för klimatförändringen”

Eliisa Lotsaris forskning om klimatförändringens inverkan på vattendragen förenar geografisk information, naturgeografi, fysikaliska vetenskaper och ingenjörsvetenskaper.

Lotsari ser effekterna av klimatförändringen och människans naturbearbetning på nära håll i sin forskning.

”Förståelse om vattendragens nuvarande tillstånd och pågående förändringar är av största vikt ur samhällssynvinkel. Bland annat kommunerna behöver aktuell information om vattendragens tillstånd för att kunna förbereda sig på till exempel översvämningar i sina egna områden. Förståelsen för vattendragens tillstånd underlättar kommunernas beredskap och stöder beslutsfattandet”, berättar Lotsari.

Lotsaris forskning fokuserar framför allt på kalla nordliga förhållanden.

”De kalla nordliga förhållandena har inte undersökts tillräckligt. Finland står i centrum för förändringen eftersom de nordliga områdena är de som värms upp snabbast på jorden, men för älvmiljöer som fryser på vintern finns det bristfällig information om konsekvenserna”, tillägger Lotsari.

Lotsari anser att det är särskilt viktigt att man just nu skaffar så mycket information som möjligt och att kunskapen delas så effektivt som möjligt.

”Vi har ännu möjlighet att få information om vattendragen innan det är för sent. Vi måste också göra informationen digital och se till att den är tillgänglig för alla”, betonar Lotsari.

Lotsari har trots sin unga ålder bedrivit forskning och bildat nätverk också internationellt. Inom sitt område är hon ett utmärkt exempel på unga kvinnors möjligheter att nå framgång i natur- och ingenjörsvetenskaper.

Eliisa Lotsari har avlagt doktorsexamen vid Åbo universitet 2012. Åren 2013–2016 arbetade som forskardoktor med finansiering av Finlands Akademi. Hon utnämndes till docent av Åbo universitet 2016. Åren 2016–2021 arbetade Lotsari som universitetslektor i geoinformatik vid Östra Finlands universitet.

Akademiprisen avsedda att sporra forskarna

Finlands Akademi beviljar akademipriset till en forskare som i sitt arbete visat exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Forskaren ska på ett betydande sätt gjort vetenskaplig forskning eller forskarens arbete kända, ökat intresset för vetenskapen genom sin verksamhet, deltagit som forskare i samhällsdebatten eller på annat sätt främjat forskningens betydelse, utnyttjande och genomslagskraft i samhället. Pristagarnas vetenskapliga karriär ligger till stor del framför oss.

Finlands Akademi har delat ut akademipris redan 19 gånger. De belönade ska vara akademiforskare och arbeta som akademifinansierade forskardoktorer eller kliniska forskare, eller som ansvariga ledare i ett akademiprojekt. Besluten om prisen fattas av Akademins styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Prisföremålet är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick”, av Miia Liesegang.