Forskningsprojekt inom naturvetenskap och teknik får 41 miljoner i akademiprojektbidrag

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat akademiprojektbidrag till 67 forskningsprojekt. Projekten består av sammanlagt 93 delprojekt. Forskningsrådets totala finansiering för akademiprojekten uppgår till ungefär 41 miljoner euro. Finansieringen beviljas till forskningsorganisationer som förvaltar medelsanvändningen.

Akademiprojektbidrag är ett av forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens kvalitet, genomslag och förnyelse. Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik strävar efter att bevilja finansiering inom ett brett urval forskningsområden och att ta hänsyn till olika områdens särdrag.

I sina finansieringsbeslut betonade forskningsrådet i synnerhet forskningens vetenskapliga kvalitet, nyhetsvärde, genombrottspotential och genomförbarhet. I flera av de finansierade projekten utnyttjas också internationella infrastrukturer eller forskningsprogram där Finland är medlem. De finansierade projekten kan ha omfattande samhälleligt genomslag och i många strävar man efter att ta fram dellösningar på utmaningar som gäller hållbar utveckling.

Kvaliteten på de projektansökningar som riktats till forskningsrådet för naturvetenskap och teknik har förbättrats varje år. Alla ansökningar som finansierades i denna omgång fick betyget 5 eller 6 av bedömningspanelerna.

”Forskningsrådet får vanligen in många konsortieansökningar; i år kom cirka en fjärdedel av forskningsplanerna från konsortier. Konsortiernas andel av de finansierade forskningsplanerna är cirka 30 procent. Bland de finansierade finns många utmärkta konsortier med forskningsgrupper inte bara från olika organisationer utan också från olika branscher, till och med över gränserna för forskningsråden. Främjandet av nationellt forskningssamarbete har varit ett av forskningsrådets långsiktiga mål”, berättar forskningsrådets ordförande, professor Leena Ukkonen. ”Det var också glädjande att se att många konsortier leds av kvinnor”, säger hon.

Exempel på finansierade projekt

Johanna Närväinen (Teknologiska Forskningscentralen VTT Ab) strävar efter att utveckla identifieringen av olika typer av stress med hjälp av kroppsnära kortisolsensorer. För närvarande kan man identifiera stress ganska väl t.ex. med smartklockor, men det är fortsättningsvis svårt att skilja mellan stresstyper. Projektet kommer att utnyttja maskininlärning i syfte att producera ny information om stressdynamiken och bakgrundsfaktorers inverkan.

Ilmo Kukkonen (Helsingfors universitet), Malin Bomberg (Teknologiska forskningscentralen VTT Ab) och Riikka Kietäväinen (Geologiska forskningscentralen) leder ett flervetenskapligt forskningsprojekt som förenar mikrobiologi, geofysik och -kemi samt hydrogeologi. Inom ramen för projektet undersöks den djupa biosfären i den kristallina berggrunden. Projektet har en koppling till det internationella borrkonsortiet International Continental Scientific Drilling Program (ICDP), med vars stöd man borrar fyra hål i förkastningen i Pärvie i Sverige. Den information som fås genom att analysera berggrundens beteende kan utnyttjas bl.a. vid säker lagring av kärnavfall, vid bedömning av seismisk risk hos gruvor och dammar samt vid produktion av geotermisk värme.

Pekka Kyösti (Uleåborgs universitet) undersöker i sitt projekt hur radiovågor sprider sig på frekvenser över 100 GHz. I Kyöstis projekt utvecklas mätsystem för utrustning samt genomförs radiokanalmätningar och -modeller. Modellerna för hur radiovågor utbreder sig stöder forskningen om framtida system och testningen av framtida radioutrustning. De radiofrekvenser som undersöks i projektet och som är högre än i nuvarande system behövs för framtidens snabba datanät och nya tillämpningar.

Yongdan Li (Aalto-universitetet) strävar efter att förbättra energieffektiviteten och effekttätheten hos vattenfria redox-flödesbatterier. Flödesbatteritekniken har visat sig lovande för effektiv mellanlagring av sol- och vindenergi. Vattenfria redox-flödesbatterier har ännu större användningspotential än batterier som innehåller vatten, eftersom de möjliggör en högre energitäthet. Resultaten av projektet kan utnyttjas vid kommersialiseringen av batterier och främjar dessutom EU:s mål om koldioxidneutralitet.