Forskningsprojekt som bidrar till grön och digital övergång får finansiering av Finlands Akademi

Finlands Akademi har valt ut tolv konsortieprojekt som beviljas finansiering inom utlysningen för forskning inom nyckelområden för grön och digital övergång 2022. Finansieringen uppgår sammanlagt till cirka 19 miljoner euro. I enlighet med statsbudgeten anvisar Akademin för detta ändamål omkring 14 miljoner euro från 2022 års fullmakt och omkring 5 miljoner euro från 2023 års fullmakt.

De forskningsprojekt som nu valts ut främjar på bred front den gröna övergången och digitaliseringen genom att ta fram nya lösningar för att främja koldioxidneutralitet samt bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Under lupp är teman såsom skogsvård, miljörätt, hållbar energiteknik och klimatförändringens inverkan på människors hälsa.

Enligt professor Johanna Myllyharju, ordförande av den beslutande sektionen, har det varit fint att se konsortier som på ett innovativt sätt sammanför många forskningsområden som är relevanta för den gröna och digitala övergången.

”De finansieringsbeslut som nu fattats stöder mångsidig forskning som hjälper lösa aktuella utmaningar. Beslutsfattarna noterade med glädje att även projekt som leds av den unga generationens forskare och sådana lovande initiativ som eventuellt främjar utvecklingen av nya kompetenskluster beviljades finansiering”, berättar Myllyharju.

Exempel på finansierade projekt:

Christopher Raymond (Helsingfors universitet) leder ett konsortium som utnyttjar metoder inom mobilitetsmodellering, deltagande kartläggning och förvaltningsforskning. Målet i projektet är att främja allt hållbarare sätt att röra sig. Projektet producerar i enlighet med förutsättningarna i Finlands plan för återhämtning och resiliens ny information om livet i städer och om hur denna information genom lagstiftning, stadsplanering och stadspolitik kan stödja en snabb övergång mot koldioxidneutralitet och klimatsäkring.

Ari Seppälä (Aalto-universitetet) leder ett konsortium som ska undersöka hurdana effekter i fråga om miljön, ekonomin och energieffektiviteten som kan uppnås genom optimering av energisystemen med materialinnovationer. I forskningen utnyttjas artificiell intelligens. Den största utmaningen för att öka användningen av förnybar energi är att tillgången till förnybar energi varierar över tiden, och effektiva värmelager spelar en central roll när det gäller att lösa problemet.

Den beviljade finansiering grundar sig på EU:s återhämtningsinstrument (Resilience and Recovery Facility, RRF) och Finlands program för hållbar tillväxt. De projekt som nu valts ut enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Plan, RRP) hänför sig till Finlands Akademis programhelhet, som också omfattar de projekt och forskningsinfrastrukturer som redan tidigare beviljats RRF-finansiering.

Vid beslutsfattandet säkerställde sektionen att de finansierade projekten uppfyllde kriterierna för EU:s återhämtningsinstrument. Bland kriterierna finns bland annat principen om att inte orsaka någon betydande skada. Forskningsprojekten fick inte innehålla åtgärder som medför betydande olägenheter för de europeiska miljömålen.