Högkvalificerade forskare i början av sin yrkesbana får forskardoktorsbidrag inom samhällsvetenskap och humaniora

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat finansiering för 29 nya anställningar som forskardoktor.

Syftet med forskardoktorsbidragen är att ge de mest lovande forskarna som nyligen avlagt doktorsexamen en möjlighet att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär. I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid hög vetenskaplig kvalitet och sökandens kompetens, sikte på internationellt samarbete, akademiskt och samhälleligt genomslag samt vetenskaplig förnyelse.

Enligt professor Petri Karonen, forskningsrådets ordförande, beviljade forskningsrådet också i år forskardoktorsbidrag till högklassiga forskare i början av sin vetenskapliga karriär utifrån den internationell kollegiala granskningen. ”De utvalda projekten kombinerar högklassig forskning, genomslag och vetenskaplig förnyelse på ett effektivt sätt. I finansieringsbesluten fäste vi uppmärksamhet också vid mångsidigheten av de vetenskapsgrenar som forskningsrådet företräder”, säger Karonen.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

I år finansierar forskningsrådet för kultur och samhälle forskardoktorer med cirka 7 miljoner euro. Finansieringen beviljas för tre år. Beviljandegraden var omkring 12 procent. En del av besluten fattas senare på grund av utredningar som hänför sig till förbindelser och samarbete med Ryssland eller Belarus. Cirka 62 procent av finansieringsmottagarna är kvinnor.

Exempel på finansierade forskardoktorer:

Anna Hägglund (Åbo universitet) ska undersöka hur föräldraskapet påverkar löner och löneskillnader. I sin demografiska undersökning utreder Hägglund hur och varför föräldraskapets inverkan på lönen varierar beroende på föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå samt kön. Hon ska undersöka ämnet i Finland och i de övriga nordiska länderna och utnyttja bl.a. befolkningsregistren i dessa länder. Finlands kommande familjeledighetsreform och förändringarna i födelsetalen framhäver aktualiteten i Hägglunds forskning.

Laura Kohonen-Aho (Uleåborgs universitet) undersöker den sociala interaktionen mellan människor i den virtuella verkligheten. Det digitala umgänget och användningen av artificiella virtuella miljöer blir vanligare och skapar behov av nya forskningsrön. I sitt flervetenskapliga forskningsprojekt ska Kohonen-Aho öka förståelsen om hur växelverkan och till exempel samförstånd uppbyggs i en virtuell verklighet som delas av flera användare. Hon ska dessutom utreda om virtuell verklighet möjliggör och formar helt nya former av social verksamhet.

Stefano Lombardi (Statens ekonomiska forskningscentral VATT) ska forska kring hurdana konsekvenser ekonomiska recessioner har för ojämlikhet. Hur påverkar finanskriser, t.ex. sådana som coronapandemin orsakat, hälsan och den socioekonomiska utvecklingen för olika kategorier av studenter och arbetstagare? På vad beror skillnaderna i studerandenas, arbetstagarnas och arbetsgivarnas hälso- och socioekonomiska utvecklingsvägar? Lombardis projekt ska ta fram forskningskunskap om ekonomiska krisers konsekvenser som stöd för beslutsfattare och t.ex. för det hälsopolitiska beslutsfattandet.