Internationellt högklassiga forskare får akademiforskarbidrag inom naturvetenskap och teknik

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat finansiering för 22 nya anställningar som akademiforskare. Den totala finansieringen uppgår till cirka 10 miljoner euro. Den beviljade finansieringen är avsedd för akademiforskarens lön. Dessutom kommer de finansierade forskarna senare att få en separat inbjudan att ansöka om finansiering av forskningskostnader. Finansieringen beviljas till en forskningsorganisation som förvaltar medelsanvändningen.

I år fick 48 procent av ansökningarna utmärkt betyg, 6 eller 5, vilket är mer än under tidigare år. Cirka 10 procent av alla inlämnade ansökningar finansierades. Vid finansieringsbesluten betonade forskningsrådet den sökandes personliga kompetens och den vetenskapliga kvaliteten av forskningen. Dessutom strävar forskningsrådet efter att stödja naturvetenskaplig och teknisk forskning på bred front inom sina forskningsområden.

”De forskare som nu beviljades finansiering har mångsidiga meriter och omfattande nätverk. Konkurrensen om akademiforskarbidrag är oerhört hård inom naturvetenskap och teknik, och tyvärr blir många utmärkta sökande utan finansiering”, säger forskningsrådets ordförande professor Leena Ukkonen.

Exempel på finansierade forskare

Nina Gieseler (Åbo universitet) analyserar i sitt projekt solens högenergidrivna elektroner och chockvågornas roll som deras acceleratorer.  Solen är en aktiv stjärna som sporadiskt producerar explosiva utbrott och accelererar elektroner, protoner och andra partiklar till hög energi. Dessa partiklar kan skada tekniska anordningar och medföra en strålningsrisk för människor i rymden eller på flyghöjd. Partikelutbrott är en del av rymdvädret och deras uppkomst måste förstås för att man ska kunna utveckla pålitliga varningssystem. I Gieselers forskningsprojekt utnyttjas lokala och optiska mätningar från ett flertal rymdsonder samt samarbete med partikeltransport- och accelerationsteoretiker och modellerare.

Simo Hosio (Uleåborgs universitet) ska utveckla förutsättningar för etisk och användarvänlig datainsamling för algoritmer inom naturlig språkbehandling. Projektet syftar till att avhjälpa den globala bristen på högkvalitativa data och påskynda utvecklingen av digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Målet med projektet är att erbjuda skalbara och lättanvända lösningar för att möjliggöra ett bättre liv. De utvecklade verktygen publiceras som öppen källkod för att resultaten av projektet ska kunna utnyttjas i stor utsträckning.

Juho Lehmusto (Åbo Akademi) ska undersöka korrosionsreaktioner i höga temperaturer. Nya insikter om reaktionsmekanismerna skulle bredda synen på korrosionsforskning och bana vägen för ny design och nya materiallösningar för att öka effektiviteten och tillgängligheten av kraftverk som utnyttjar förnybara bränslen. Tyvärr har föroreningar i dessa bränslen hindrat en vidare användning av dem i el- och värmeproduktionen via termiska processer, främst på grund av högtemperaturkorrosion.

Tuomas Sahlsten (Aalto-universitetet) bedriver forskning kring ett fenomen som kallas kvantärr. Det handlar om ett fenomen där vissa kvanttillstånd kan komma undan kaos. Kvantdatorer utnyttjar kvantmekanikens lagar och kan eventuellt uppnå väsentligt bättre prestanda än de snabbaste nuvarande superdatorerna. Kvantdatorer är dock känsliga för störningar i den yttre världen eller för ”kaos”, vilket gör det svårare att göra exakta beräkningar. De nya matematiska verktyg som ska utvecklas inom projektet skapar en grundläggande ny förståelse om hur kaos syns i de matematiska modellerna för kvantsystem.