Kliniska forskare beviljas finansiering för forskning som ska främja patientvård och hälsa

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beslutat att finansiera tio nya anställningar som klinisk forskare.

I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid forskningens höga vetenskaplig kvalitet samt sökandes kompetens och lämplighet med tanke på bidragsformen. Bland forskningsrådets beslutskriterier fanns också starkt samhälleligt genomslag och initiativ som förnyar vetenskapen.

Målet med bidraget för anställning som klinisk forskare är att främja kliniska forskarkarriärer och uppmuntra kliniskt verksamma läkare och forskare att forska vid sidan av det kliniska arbetet. Finansieringen som beviljats en klinisk forskare betalas till ett finländskt universitet, universitetssjukhus eller forskningsinstitut som förvaltar finansieringen.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö anser att bidragsformen för kliniska forskare är mycket viktig. Ansökningarnas vetenskapliga nivå har stigit varje år. I år bedömdes nivån på ansökningarna vara mycket god. Alla finansierade ansökningar om bidrag för klinisk forskare fick betyget 5 eller 6 och bland de sökande fanns både läkare och andra forskare som jobbar med patienter.

Forskningsrådets sammanlagda finansiering för kliniska forskare uppgår i år till 2,3 miljoner euro. Beviljandegraden var 26 procent. Cirka 40 procent av de finansierade forskarna är kvinnor medan andelen kvinnliga sökande var 57 procent.

”I Finland bedrivs högklassig forskning inom många kliniska områden, men det finns beklagligt få lämpliga finansieringsmöjligheter för forskare som utför patientarbete. Finlands Akademis finansiering för kliniska forskare är en utmärkt bidragsform som både stöder kliniska forskare i olika karriärfaser och i betydande grad främjar vården av patienter och människors hälsa”, säger forskningsrådets vice ordförande och beredningsgruppens ordförande, professor Per Ashorn.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö beviljade finansiering till flera högklassiga kliniska forskare. Nedan följer några exempel:

MD Teemu Karjalainen (Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt) undersöker sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, såsom sjukdomar i senor och artros, orsakar smärta och nedsatt funktionsförmåga hos medelålders och äldre människor. Som behandling utnyttjas olika injektioner och kirurgiska ingrepp när vanliga läkemedel och tid inte lättar symptomen tillräckligt. Effekten av dessa behandlingar har dock inte studerats i större utsträckning. Forskningsprojektet förenar befintlig information om fördelarna med injektioner och kirurgiska behandlingar på befolkningsnivå vid allmänna besvär i de övre extremiteterna. Dessutom ska Karjalainen bedöma hur de metoder som används i undersökningarna påverkar resultaten och vilka resultatparametrar som är de optimala för att mäta förändringar i hälsotillståndet. I projektet mäts även effektfullheten av kirurgiska behandlingar. Resultaten av forskningsprojektet kan hjälpa patienter och läkare att välja den lämpligaste vården och forskare att ta fram mer tillförlitliga forskningsdata.

PsD Eeva-Leena Kataja (Åbo universitet) undersöker barns känslighet för rädsla. Individuella skillnader i känslighet för impulser av hot och rädsla har en central roll i många psykiska störningar. Man har funnit kopplingar dels mellan en hög känslighet för rädsla och ångeststörningar, dels mellan en låg känslighet för rädsla och svag social sammanhållning och känslomässigt kalla drag. I Katajas forskningsprojekt utreds för första gången om skillnaderna i spädbarnens känslighet för rädsla förutspår känslighet för rädsla vid nio års ålder. Ämnet undersöks bl.a. genom mätning av hjärnans elektroniska funktion och blickspårning. Dessutom undersöker Kataja om skillnaderna i känslighet för rädsla också förutspår skillnader i risken för psykiska problem. Syftet med forskningen är att öka kunskapen om hur rädsla och mental hälsa utvecklas.

MD Panu Luukkonen (HUS Helsingfors universitetssjukhus) undersöker störningar i leverns energimotorer, mitokondrier, som en viktig mekanism bakom uppkomsten av fettlever. Upp till en fjärdedel av världens befolkning lider av fettleversjukdomar i samband med fetma och alkoholkonsumtion. Det finns dock inte tillräckligt med kunskap om de mekanismer som leder till dessa sjukdomar och det finns begränsat med läkemedelsbehandlingar mot dem. I forskningsprojektet granskas levermitokondriernas funktion hos patienter med fettlever före och efter olika behandlingar. Dessutom undersöks effekten av riskfaktorer vid fettleversjukdomar på levermitokondriernas funktion och sambandet mellan levermitokondriernas dysfunktion och fettleversjukdomar med en stor mängd befolkningsdata. Luukkonens projekt förväntas ge ny viktig information om de mekanismer som leder till uppkomsten av fettleversjukdomar och om deras ärftliga och förvärvade riskfaktorer. Forskningens resultat förväntas också bidra till utvecklingen av nya medicinska behandlingar.